Dan före doppare dan...

..har jag spenderat hos farmor. Hon är närstan 90 (höll på att skriva 900.....) år och fullt klar i knoppen. Trots att det är svinkallt hemma hos henne (så man måste ha tossor på sig för att inte frysa fötterna av sig!) så gillar jag att vara där.

Det är samma procedur varje gång man kommer, en genomgång av vad som hänt avlägsna släktingar till mig uppe i Kivijärvi som jag knappt känner till, vilka blommor som dött och vilka som blommat.
En kvart vigs åt att titta på alla nya vykort hon fått av nära och kära och på bilder av barnbarnsbarnen. Kaffe dukas fram med bullar och kakor, känner på mig att hon helst vill lägga fram minst 7 sorters olika, men jag säger stopp när det börjar närma sig 4...

Sen pratar vi om landet i Hälsingland och huset där som farmor och farfar haft men som min kusin köpt och renoverat om till oigenkännlighet för mig, mitt barndoms lantställe utan vatten och med slitna möbler men med massor av värme och mys är nu toppmodernt med indraget vatten och ett nybyggt loft. Jag berättar för farmor att jag vill ha mattan som alltid låg i hallen där och hon fnissar och säger att hon ska säga till kusinen så jag får den.

Sen kryper verkligheten ikapp, jag måste åka, har ärenden att göra, hus att städa, kläder att tvätta, och hinner jag måste jag jobba lite. Funderar på vad jag blivit, vad jag har gjort av mig själv, en sönderstressad individ som inte ens har tid att besöka sin farmor oftare...
Jag bestämmer mig i bilen hem att nu är det dags att ändra riktning, nu får det bli skärpning på mig.

Och med det känner jag mig ganska nöjd, jag tror att denhär julen kommer att bli riktigt bra den också.

God Jul!

Titta han lyssnar!

Gud vad jag är less på att förklara saker och ting för folk!

Tänk vad mycket enklare det skulle bli om folk slutade att säga att de begriper saker de inte alls fattar! Tänk om folk lyssnade klart på instruktioner innan de sa: "jaja, det där vet jag" och sen ändå gjorde precis det man berättat att de inte ska göra.

Mitt jobb verkar gå ut på att tala om för folk hur de ska göra för att allt ska bli rätt, så de kan göra precis tvärt om, är det av idioti eller dumhet?

Suck.....

Jul jul, strålande jul...?

Juletid, julefrid, julstjärnan lyser i fönstret.
Julemys, juleljus, julris i krans på dörren.
Men varför infinner sig inte dendär julkännslan?

Ingen snö, ingen tid, stress och hysteri.
Inga julklappar, julkort, när ska jag hinna???

It takes a fool to remain sane

Så vad går livet ut på?

Efter ett par glas vin sätter filosofen i mig igång och pratar, hon vill göra sig hörd, vill synas, vill finnas. Hon lyssnar på alla utom sig själv och tycker att livet är allmänt obegripligt och krångligt. En krispig sallad av vänner och relationer, men är det inte dags att släppa den hand som håller din hårt, hårt?

Jag kräver ingenting av dig, det är din rätt att älska mig, det är din tur att vara modig.

100 sätt att rädda världen

Vi har fått en bok på jobbet som ligger framme på fikabordet," 100 sätt att rädda världen" tror jag att den heter och jag är så fascinerad både av boken och av de intressanta diskussioner den leder till.

Vi börjar med att läsa att man inte ska köpa så mycket bukettblommor, så som rosor, för de är behandlade med ngt miljöfarligt medel och har dessutom fraktats hit över halva jordklotet. Istället ska man plocka egna fina "lokala" blommor. Här kommer vi in på vanliga blommor man har hemma och jag berättar att mitt första lilla pelargonskott har gått och självdött. A vet inte vad en pelargon är och när vi förstår att det inte är ett skämt försöker P att beskriva blomman bildligt och vi säger P och jag samstämmigt att de är tantblommor som luktar konstigt. Hon berättar att hon mest har växter hemma och jag säger att jag tycker att ormbunkar är fina och vips så slinker vi in på ämnet kryp, spindlar är ju väldigt obehagliga...

Ingen risk att man får slut på samtalsämnen med denhär boken, kan verkligen rekommenderas:)

Livet är ett lotteri

Jag gillar lotterier och tycker alltid att jag har tur i Triss, jag vinner ju för fullt! Men sen när man tänker efter, hur bra deal är det att lägga ut 100kr på triss för att kamma hem 25kr?

SURT!

Hur kul är det att köpa ett sl-kort för 620 kr, som man samma dag det börjar gälla av misstag kastar i papperskorgen på en t-bane station i tron om att det är det gamla???

Jag har suttit och funderat lite på mitt liv och människorna som ingår i det och kommit fram till att jag glad över den jag är.
Inte för att jag är bättre än någon annan, eller sämre utan bara för att jag är jag. För att jag tänker som jag gör, för att jag tycker som jag gör.

Jag är så stolt över att jag inte säljer min själ till högst bjudande.
Över att jag inte kysser varje groda som dyker upp på vägen genom livet för att se om det är prinsen i mitt liv.
Över att jag har värdighet och självrespekt och inte tvivlar på att jag klarar mig själv.

Jag är lycklig och glad och trivs med att vara den jag är =)

Hoppas jag får en underbar dag och en jättemysig kväll, nu ska jag städa:)

It´s such a perfect day

Kommer hem lite frusen, lite trött, lite lullig, mörkret har lagt sig som ett tungt täcke över världen och det virvlar runt små blöta kalla snökorn som letar sig in under kragen.

Vaknar upp i en helt annan värld, solen skiner, himlen är klarblå, på talltopparna ligger en puderlätt hinna av kritvit snö. När det blåser flyger tusentals små glittrande flingor upp och iväg och jag kan inte slita blicken från detta underbara vackra!

Tomtar på loftet, hundar i rabatten....

Jag har en liten gipsvovve i min rabatt, den satt där en dag när jag kom hem från jobbet och sitter där ännu.
Kan det vara en ny sväng av rondellhundarna, fast de nu hamnar i folks rabatter?
Den får sitta kvar där, kanske dyker det upp en hundkompis :)

Första, Andra, Tredje, SÅLD!

Måste säga att jag har en ganska cool mamma. Fick en biljett till Peter Carlsson och blå grodorna av henne när jag fyllde år. Vi skulle gå ihop och jag hade ingen större förväntning på torsdagkvällen, visste att det hade med musik att göra, men inte så mycket mer.

Kommer in på scala teatern, jag sänker medelåldern med säkert 20 år, folk trängs värre än vid på och avstigning i t-banan i rusningstrafik och jag är rejält irriterad redan innan vi ens kommit fram till våra platser.

Men väl där och när Peter väl dyker upp på scenen så börjar jag greppa hel grejen. Det är ju genialiskt, härligt och helt enkelt underbart! Denna kvartett spelar allt: visor, blues, jazz och allt med en ball proggkänsla, jag hör Thåström i hans röst, jag ser Jagger i hans rörelser och helt plötsligt hör jag Peder Lamm i mitt inre som ropar: Första, Andra, Tredje, Såld (!) till den unga tjejen på rad fem som med stor beundran och fascination över dessa människors musikalitet sitter med munnen halvöppen och köper koncept och show rakt av!

Norska e roligt :)

Vi har en konsult som är inne och jobbar hos oss på jobbet ibland och utan att veta hur så kommer man alltid in på våra olika språk norska kontra svenskan.
Vi har fått en hel del ordentliga garv vem visste att kissa på norska betyder att kyssas???
Eller att pussa inte är att pussas utan att torka av ngt/putsa?
Eller att ta en bärs betyder att skita?

Men herre herre gud!!!

Men vem har släppt in Sam i Idoltävlingen, han begår lustmord efter lustmord på ruggigt bra låter, men nu är måttet rågat, ingen kan ge sig på Metallicas "Nothing else matters" och göra den så fruktansvärt dåligt som han gjorde i fredags, ut med SAM!!!!!!!

Till min vän

Hur talar man om för ngn att livet inte alltid kan vara eller kännas rättvist?
Att man inte alltid kommer att ha den man vill där som stöttar och älskare en, men att man klarar sig? Att man inte mår bättre av att omge sig med komplimanger och uppskattning som aldrig kan leda till ngt seriöst?

Min vän är ledsen och mår inte så bra. Ingen tror det, ingen vet, men hennes längtan efter att inte vara själv är så starkt att hon tappat bort sig, den hon är.

Jag kan delvis känna igen mig i det beteende. När jag och J separerade trodde jag att ingen skulle se mig, att jag skulle bli den ensammaste människan på jorden. Men det blev inte så. Jag blev trygg i mig och därmed aldrig ensam på det sättet, och det behöver inte du heller vara, kom ihåg det.....

Real world N.Y, Del 15

Kvällen avslutas på en mystisk och mysig bar, ett samtal mellan två vänner om livet, kärleken och om behovet av att vara älskad och båda somnar nog vädigt gott så fort vi lagt huvudet på kudden hemma.

Lördag morgon = sista morgonen i paradiset, på måndag är man tillbaka i det helvetet igen. Vi spenderar dagen och C spenderar halva sin månadslön på 2 par Manolo Blahnik skor. Jag känner mig nöjd och stolt över att äntligen ha lärt mig vad märket heter, har hela veckan kallat det för Manolo blanco. Överlyxig blir det när vi blir insläppta (ja det är sant, du måste bli insläppt i denna exklusiva butik). Jag glider runt bland hyllorna med skor för 3-4 tusen i mina filtballerina skor (för 200kr) och känner mig lite bortkommen. Ända tills C börjar pröva skor och tillslut bestämmer sig för TVÅ par av dessa dyrgripar, och visst förstår jag henne, de är helt underbart söta och fina:)

Resten av dagen ochdet sista av av vår resa till NY spenderar vi strosandes runt i Central park, jag är lycklig, solen skiner, här skulle jag kunna leva!

Real world N.Y, Del 14

Som tur är kan jag skaka av mig irritationen när vi kommer in på en halvcool bar. Jag vill ha en daquiri, men det finns förstås inte. Hittar en drink innehållande ngn form av Jordgubbsgrejs, jag föreställer mig en jordgubbsdrink iaf, men får en söt söt mjölkchoklad drink m ngn jordgubbssmak! Det är bland det värsta jag vet i drinkväg, uäk! Bartenden står och hänger och pratar med oss så jag vågar inte säga ngt om det till honom utan dricker sakta sakta snällt upp min drink och C hjälper mig efter lite övertalning. Kvällen kommentar kommer när han ser C dricka av min drink: Om jag ser dig dricka hennes drink igen så måste du köpa en ny drink av mig om du är så törstig...Han skulle bara veta varför hon drack av min drink =)

Real world N.Y, Del 13

Vi fortsätter vårt letande efter en trevlig restaurang. Efter fler nekande svar på vår fråga om plats hamnar vi på ngn typ sportbar. Maten är helt ok, men sedan händer ngt lustigt. Vi betalar för mat och den obligatoriska skatten och lägger några dollar i dricks. Hur många vet jag inte men tillräckligt, tycker vi. Tjejen som serverat oss kommer tillbaka med kvitto och allt och frågar om vi inte varit nöjda med service? Jag och C sitter som två stora frågetecken. Vad menar hon? Jo, hon menar att vi har driksat henne för dåligt och att hon är van att få mer i driks. Jag håller på att smälla av! C sköter det fint, jag blir väldigt irriterad för även om hon är van att få mer i driks så har vi redan betalt runt 300kr per skalle för 1glas vin och en varmrätt på en sportbar exklusive skatten som tillkommer. Dessutom vill hon ha driks på ca 70 kr till för att hon brukar få det! Jag anser att vi är gäster hos henne, vi är hennes kunder och är det ngn även om nu servitriser i Amerika väldigt låga löner så tycke inte jag att man går och ber om mer driks, där går gränsen! Vi kan ha gjort bort oss, fine, men det påpekar man inte för en gäst.
Kostnaden för middagen på detta "exklusiva" ställe blir alltså oväntat hög och jag är arg som ett bi när vi går därifrån.

Real world N.Y, Del 12

Dagen innan vi åker hem. Känns som att vi går en massa idag, jag köper på mig fler skor, 3 kappor/jackor och vi kommer ut med varsina förpackningar med märkesshampo på kvällningen. Blir en parfym och C köper lite lippgloss och vi känner oss nöjda och glada när vi släntar hemåt.

Planerar att gå ut o äta i Soho och jag känner mig jättebekväm i min klädsel, denhär stadsdelen är mer lik mig och min stil, ställen i stil med "The four seasons" är kul att ha besökt men är generellt lite för stramt för mig.

När vi hoppar ur taxin vid det ställe vi tänkt äta på får vi genast vet att det är över 1h väntetid. Vi har inte haft en tanke på att boka bord, trots att det är fredag och St Paticks day(?).

Real world N.Y, Del 11

Kvällen avslutas med ett glas champagne och en god middag högst upp på 26:e (?) våningen på Beekman tower hotel, herregud, jag är helt tagen av den läckra utsikten över NY eastside!

Real world N.Y, Del 10

Efter besöket på 21 tänker vi pröva på SoHo och Greenwich village samt lower east och vest side. Det går sådär, det börjar ösregna och vi tar skydd och äter lunch på en mexikansk restaurang. När det inte slutar regna beger vi oss efter massor av väntande på taxi äntligen till guggenheim museum. När vi väl kommer dit är det torsdagsstängt!! Suck. Nåja, vi handlar lite böcker och kort i museets butik och beger oss hem.

Real world N.Y, Del 9

Ny dag nya tag. Idag ska vi bryta trenden med att ta taxi dit vi vill och ger oss ut i NY:s tunnelbanenät. Går över förväntan, åker bara fel en gång, vi sitter kvar vid slutstationen istället för att gå av, inte lätt när samma station har två olika benämningar.

Kliver av vid Ground Cero. Ser inget annat än plank som är uppställda runt platsen, inga besökare är tillåtna innanför.

Går vidare till Centry 21, http://www.c21stores.com/ och här ngnstans hamnar jag i extas, det finns HUR mycket som helst och allt är riktigt bra priser på. Köper 4 par skor och släpar kartonger som en riktigt baglady:)

Real world N.Y, Del 8

Vi tar oss till det omtalade Four seasons hotel med restaurang på kvällen. Restaurangen är omnämnd som lite exklusivare och det stämmer ganska bra överens med det vi upplever. Vi får platser bredvid varandra och kan titta på de andra gästerna som dricker fina viner och äter lyxiga efterrätter. Jag äter den dyraste ceasarsalladen som ngn gång gjorts, dessutom utan kyckling, men visst, den är god:)

Real world N.Y, Del 7

Vaknar upp till ett molnigt NY, regnandet har upphört men lämnat efter sig ngra moln och dis som envisas med att täcka de högsta skyskraporna. Vi gör oss klara och går ner på Dean and Deluca för frukost, blir en världsgod bagel med philadelphiaost och tomat. Helt ok kaffe och färsk apelsinjuice, mums:)

Åker iväg till västra chelsea mot piren där vi ska flyga helikopter! Dock får vi veta att det är för molnigt för att flyga just nu och de ber oss återkomma under dagen.

Vi strosar tillbaka mot centrala Manhattan och äter en god lunch. Efter lunchen gör vi ett nytt försök och nu blir det flyga av! Vi får sitta fram och det bubblar inom mig av lycka och allt jag kan är att sitta med ett stort leende på läpparna och bara titta på utsikten och Ny som vi flyger förbi.

Real world N.Y, Del 6

Så, då var vi äntligen framme. Vi tar oss ut till taxikön och regnet börjar sakta falla från en mörk NY natthimmel. Vi kommer fram till Hotellet på 46:e gatan, mellan 7-8 avenyn och får rum på 21:a våningen, med utsikt över ngra skyskrapor. Jag är så trött och febrig att rummet gungar, längtar bara efter att få krypa ngr i min alldeles egna säng och somnar ganska direkt efter att jag lagt huvudet på kudden....

Real world N.Y, Del 5

Passkontroll i USA. Vi har varit på resande fot i dryga 12-13h. Jag är jätteförkyld och mår skit och möts av en riktig charmknutte i passkontrollen.

Bläddrar igenom mitt pass och ställer tusen arroganta frågor. Först kommer de vanliga frågorna: "-Hur länge ska du stanna?" , "-Vad ska du göra här?" osv men när frågor som "-varför har du varit så mycket i Asien?" , "-Varför tycker du om Thailand?" , "-vart är ditt resesällskap?" osv i ngt som känns en evighet, då känner jag att tålamodet börjar tryta, vem faan tror han att han är?! Precis när jag är på gränsen att säga att jag reser vart jag vill när jag vill så säger han "Ok" och jag får ta det obligatoriska fotot och lämna fingeravtryck och jag är i USA!!!!

Real world N.Y, Del 4

Resan från Island till USA blir mer spännande, vi får en intressant granne som underhåller oss hela den 5h långa flygfärden. Vi har nämligen hamnat på samma rad som en tjej som gick på anti depressiva tabletter som hon kombinerat med alkohol. Ingen vidare kombination kan jag säga.

Eller vad sägs om att:

* Springa på toa och under toabesöket glömma bort vart man sitter (minst 2ggr)

* Öppna bagageluckorna tusen ggr och leta efter samma väska

* Spilla ut dricka över både sig och sin radgranne (som sen fick byta plats)

* Trycka på värdinneknappen tills dess att flygvärdinnorna var måttligt roade (typ 100000 ggr)

* Börja gråta när kabinpersonalen sa till att hon fick skärpa sig (2ggr)

* Spilla ut två brickor med mat (vid olika tillfällen) för att man ville sitta med benen i kors UNDER det lilla bordet som man har matbrickan på.

* Tjata om "sparkling wine" tills flygvärdinnorna ännu en gång säger åt en att man inte kommer att bli serverad Alkohol (ca 5 ggr)

*Äta och tappa brödbullar över hela sin stolsrad, sig, och över hela golvet. (i stort sett hela tiden)

Tragikomiskt...

Real world N.Y, Del 3

När man väl slagit sig ner på sin plats i planet börjar en förväntan att sprida sig, undrar vad detta äventyr i NY kommer att sluta? Men för att komma dit måste vi ta oss igenom en 8h lång flygning till USA. Fösta delen sker smärtfritt till Island, Rejkavijk.

Detta lilla lands flygplats är jättesöt, vilket annat lands toaletter heter Snyrtingar?

Real world N.Y, Del 2

Flygplatsen sjuder av liv, information ropas upp i högtalarna, plötsligt ropar man ut ngt som låter väldigt bekant: "C. Nilsson, var god kontakta disken vid Design house! Men gud! Det är ju jag! Jag och C rusar genom avgångshallarna tillbaka till affären där jag köpt min halsduk, jag har glömt mitt visa kort där....

Real world N.Y, Del 1

Två N.Y resenärer möts på Arlanda, det är mitt på dagen den 9:e oktober. Vi är spända och förväntansfulla och blir lite småchockade när C:s pass går sönder mitt i incheckningen. Ingen resa utan nytt pass, C ger sig av direkt till pass polisen på Arlanda och kommer tillbaka med ett rosa pass som matchar henne jättebra:)

Inte helt frälst

Köpte en såndär anatomi kudde i fredags.

Själva principen är väl som för en tempur madrass/kudde, att man ska sova som ett barn, men jag är långt ifrån frälst. Första natten med min nya huvudriktiga kudde blev smått traumatiskt på det viset att man varje gång jag vände mig i sömnen vaknade jag då kudden är stenhård innan den blir varm, så konsekvensen av det hela blev en hel del obehagliga uppvaknanden under natten vilket i sin tur gav dålig sömn. Nåja, jag ska ge den en ny chans i natt, håll tummarna!

Vilken helg!

Ok, vad säger ni:

Lördag morgon, regn och rusk. Möter upp tjejerna på Angle för en brunch och blir kvar i 2 1/2 h. Tar en tur på stan och en ännu längre tur ut på Lidingö för att heja på J som springer Lidingöloppet. Allt går so malltid jättebra för honom, springer 3 mil i terräng och ösregn på 2.54 min, en riktigt bra tid tycker jag. Åker stolt som bara den in till stan igen och shoppar lite med L.
När vi shoppat klart går vi på Bio, "Underbar och älskad av alla" en riktigt härlig "feel good" film.
Åker hem till J och kramar och pussar på dagens hjälte:)

Söndag: Vaknar upp till solsken och höst!!! Underbart! Ja och J tvättar och äter smörgåsar och dricker kaffe i lugn och ro hos J. Tar ett härligt bad.

När tvätten är klar åker vi och äter pasta i Kista. J släpper av mig hemma och där står mamma och krattar och grejar med mig rabatt. Världens snällaste mamma.

Och nu sitter jag och äter ostbågar och dricker cola och bara slappar, såååå härligt :)

Tillsammans är man mindre ensam

-"Men gud, vad är det där? " Säger jag och pekar upp mot ett odefinierbart föremål långt uppe i natthimlen. (Ett ufo? Ett jätteflygplan? En hemlig, mystisk farkost som gömmer sig i mörkret...?)

-"Vilket då"? Svarar J och tittar dit jag pekar.

-"Högt upp där, vad ÄR det för ngt?

Han suckar högt och skakar på huvudet när han ser vad jag syftar på.

Det visar sig att jag inte alls ser ett ufo utan att jag pekar på en trasig lykta i en lyktstolpe ca 50 m längre fram. Lamporna runt omkring speglas i den mörka lampkupar och ger ett lite mystiskt intryck. Tycker jag. J ser skeptiskt på mig och jag börjar fnissa och han börjar le och vi står där båda på en parkering en höstig fredagskväll och skrattar åt min urkassa syn och jag inser plötsligt att jag har sån tur som har dig, hoppas vi alltid kommer att kunna skratta ihop som bara vi kan....

Brunch, en kärleksförklaring

Jag befarar (eller önskar kanske :) att brunch kommer att bli min nya ovana eller hur man nu ska se det.
Jag är alldeles farshinerad av borden som dukats upp med alla tänkbara läckerheter: Fil och 1000 olika flingsorter, färska frukt, olika juicer, kaffe, te, kakor. Bacon, Ägg i flera former och så många brödsorter på en gång ser man bara i Affären annars. Korv, grillade tomater, pålägg i massor.

Mina ögon är alltid hungrigare än magen, men vad gör det när man kan sitta i flera timmar med ngn man tycker om och bara mysa?

Nu är det äntligen dags! Idol har kört igång igen och jag är som alltid helt fast. Det är med skräckblandad förtjusning man bänkar sig framför tv:n och frågan, den stora frågan är: kommer de jag diggar gå vidare?

Att bry sig om dom som bryr sig om dig...

tänkte på det där med vänskap och vad det egentligen innebär. Nu finns det säkert 100 miljoner olika definitioner på vad vänskap är just för varje enskild individ, men jag tänkte mest gå in på vad jag anser är en bra kompis.

En bra kompis är en kompis som tänker på mig lika mycket som jag tänker på honom eller henne. Som ställer upp för mig och som gör vad han eller hon kan för att göra mig glad. Någon som undrar hur jag mår, ngn som stöttar när livet inte är på topp. Ngn som frågar mig om råd eller låter mig hjälpa när han/hon mår dåligt. Jag har en handfull RIKTIGT bra vänner. Dessa personer passar in på beskrivningen ovan.

Min bror och vän Chongan tex, han gör mig glad. Han skämtar och har sig för att få mig att skratta och lyckas för det mesta. Han är genuint genomsnäll och har vad jag vet aldrig pratat ill om ngn annan.
Carina, min "bästis", finns vid min sida närhelst jag behöver. Uppmuntrar och lyssnar, ringer för att bara kolla läget. Har gett mig en helikopter resa över New York, för att hon vet att det är en av mina drömmar att få göra det, just över NY.

Eller Johan, som packar en frukostmatsäck en tidig söndagsmorgon och tar bilen över hem till mig och väcker mig med kaffe på termos och ostmackor, vem blir inte överlycklig över det?

Men sen har jag börjat känna av de som inte finns här för min skull, som inte är intresserade av hur jag mår eller hur jag har det, utan enbart är intresserade av vad jag kan göra för dem. Som behöver mitt stöd men inte kan ge ngt tillbaka. Som inte bryr sig ett dugg när jag har det skit på jobbet, privat eller i största allmänhet men som jag förväntas ställa upp på när de har det tufft. Dessa persontyper kallar jag parasiter. Jag har en förmåga att dra till mig dessa "parasiter" (hm, låter lite uäckigt, men ni förstår poängen) och har fått göra en hel del "rensningar" bland mina sk vänner genom åren.

Men nu får det vara nog. Från och med idag tänker inte jag engagera mig i dessa människor längre. Jag är trött på att ringa och fråga hur folk mår, hur det går på deras nya avdelningar, hur föräldrar, släktingar eller syskon har det, hur killen/tjejen mår, jag är ur less på att vara den som bryr sig, så framöver kommer jag att enbart fokusera på de människor som klarar av ett givande och tagande.

Så, känns skönt att ha tagit det beslutet, varför lägga tid på obotliga egoister när det finns så många andra underbara människor att lägga sin tid på? =)

Min kärleksförklaring till hösten

Nu kommer den efterlängtade hösten med långa promenader prasslandes i gula löv.
Tänk att hoppa i lövhögar, dricka cappuchino på mysiga caféer, bruncha på ngt trevligt ställe och ta ett glas vin i höstmörkret. Hoppas vi får en lång och underbar höst!

Prestationsångest

I dag är det söndag och jag vill inte gå till jobbet imorgon. Det vill väl ingen så där jättegärna söndag eftermiddag, men det är inte så att jag är trött eller bara omotiverad, utan jag VILL verkligen inte gå dit imorgon. Känner en sjuk press över att genomföra ett arbetsmoment jag inte kan och stödet inför detta från mitt jobb och vår samarbetspartner är obefintligt, det kommer att gå käpprätt åt helvete helt enkelt. Men å andra sidan, vem vet, jag kanske (kanske) överlever detta och klarar jag det så klarar jag nog allt känns det som...

Regn

Idag regnar det. Det smattrar nästan mot rutorna och från det öppna sovrumsfönstret hör man hur det strilar utanför fönstret. Underbart är vad det är, mysigt, lagom höstigt.

Jag har tänt massa ljus och ska krypa upp i soffan med en bok innan bion ikväll. Hösten är faktiskt underbar:)

vad vore livet utan överraskningar?

Vet ni vad jag har glömt bort att berätta? Jag har fått en överraskning av min vän C!

På planet ner till Mallis berättar hon att en av mina materiella önskningar här i livet troligen kommer att bli sann, vi ska flyga helikopter över New York i höst! Det ni, det kallar jag överraskning, gissa hur glad jag är nu :)

Sällskapsresan

Att åka på Charter är en speciell upplevelse. Jag har inte varit iväg på många år, men nu i veckan var det dags. Kan sammanfatta vår resa såhär:

Fredag: Idag är det dan före dan. Idag måste jag packa och handla och fixa med pengar och hämta väskan och tvätta och diska och jag MÅSTE gå tidigt från jobbet.

Kl 17,00 inser jag att jag inte alls kan sluta utan måste istället vara kvar på jobbet ett tag till. Kommer hem och är helt slutkörd, hur ska jag orka packa? Pratar med mamma, om vad mins jag inte, försöker fokusera på resan imorgon. Förbokar taxi, kl 05,00 lördag morgon är det dags.

Lördag: Vaknar 04:15. fixar till mig och det sista. Kl 04,55 ringer taxikillen: "-jag är här nu", säger han. "-Vi sa kl 05,00" fräser jag som är sjukt stressad. Rusar runt och raffsar ihop det sista innan jag går ut till taxin. Möts av en sprudlande glad chaufför, pratar konstant. Det visar sig att han ringt mina föräldrar, jag hade i min förvirring i går natt gett taxibolaget deras nummer istället för mitt, får genast dåligt samvete för att ha väckt dem i onödan...

Taxikillen berättar om sig och sin familj, om att han vill att jag ska vara försiktigt utomlands, att jag inte ska ha sexa (jo, han säger så på bruten svenska) utan skydd för då kan jag få sjukdomar och avslutar med ett underbart skratt: "-Carina, jag är som din lilla pappsen" och jag kan inte låta bli att skratta, för det är han långt ifrån att vara.

På planet beställer vi vin för att fira. Mallis, här kommer vi!

När vi kommer fram regnar det. Men luften är varm och vi har fullt upp med att vänta på väskor i evigheter. På parkeringen utanför flygplatsen står vår buss. Dock har guiderna blandat ihop två bussar så vår buss blir försenad för att de ska kunna reda ut vilka som ska sitta i vilken buss. Vi sitter där vi ska.

På hotellet är det inget rum klart, vi får vänta. Efter 15 min börjar vi tröttna, men straxt efter är rummet färdigt.

Världens minsta rum, världens minsta balkong. Minibaren är låst. Tv:n funkar inte. Vi klagar. TV:n är fixad, minibaren kostar 250 spänn. Struntar i vilket och går och solar.

Söndag: Uppe i bra tid, vi går ner till frukosten. Jag förstår inte kaffeapparaten och det rinner ut kaffe över golvet.

Måndag: Herregud hur folk ser ut här! Lilla runda jag är riktigt läckert smal, i jämförelse med de otroligt överviktiga människorna vi ser. Vissa kan inte gå själva utan stöd. Det är en hemsk "sjukdom". Inte blir det bättre av att maten här är fet: pizza och pommesfrittes.

Eller motsatsen: Mr Bacon har precis passerat oss där vi sitter, en kille vars överkropp är så musklad att han inte kan ha armarna efter sidorna, de står ut som på en apa. Han är rosa/röd över hela kroppen efter en misslyckad solning och jag tycker genast jättesynd om honom, han ser förfärlig ut, men han tycker säkert att han är jättefräsch. Hade kanske kunnat varit det om han inte pumpat kroppen så där.

Åker in till Palma på kvällen, sitter på ett torg och dricker en karaff Sangria och pratar om livet. Vi har hamnat på ett genuint spanskt ställe och gästerna är en blandning av olika subkulturer. Här trivs vi båda och har en fantastiskt trevlig kväll!

Tisdag: "Rodrigo" ligger och solar sin brunbrända kropp på stranden och ger oss ett underbart leende. Vilken fining, säger jag och C håller med. Han försöker flirta, det går dock inte hem.

Åker in till Palma igen, beställer Tapas på en inhemsk restaurang. När jag vill beställa fler än 5 rätter säger kyparen ifrån, det blir för mycket. Ok, säger vi och när vi får in våra 5 rätter förstår vi varför, det är 5 STORA portioner vi fått! Servitrisen blir sur när vi inte orkar alla bitar av den lufttorkade skinkan, en av världens dyraste, får jag veta av J när jag kommer hem. kan förstå hennes irritation...

Onsdag: Följer våra vanliga rutiner här. Sol och bad, strandspel. Läser mycket, har redan läst ut 1 bok sen jag kom hit och börjat på min andra.

Sitter på balkongen som varje eftermiddag och dricker Sangria, tittat på folk vid polen och förundras över mannen som solar i strumpor och Gympadojor...

C duschar när jag hör paret (tjejen) vägg i vägg med oss stöna och kvida, tycker det är jättelustigt och ropar på C, men de hinner avsluta sin kärleksakt innan hon hinner ut. Detta blir ett komiskt inslag och jag ler stort varje gång jag träffar på dem.

Klär upp oss inför kvällens show, ser fram emot lite underhållning.

Torsdag: Valldemossa hägrar. Underbart vackert ligger staden gömd mellan grönklädda kullar och berg. Vi flanerar runt bland små gränder och torg och bara hänförs av hur pittoreskt och mysigt det är.

Ett par kysser varandra vid utsiktsplatsen och jag känner ett sting i hjärtat av saknad, hit ska man åka med den man älskar, då hade jag också stått här och kysst honom med denna underbara utsikt framför oss...

Går till Magaluf på kvällen. Det är fullt ös, fulla tonåringar och fullt av små små tjejer med små små kjolar och små små toppar och inkastarna ropar och tjatar och jag känner mig som 40 för att jag har en klänning som inte avslöjar ngt och tights som dämpar intrycket av att klänningen kan vara kort. Varken jag eller C vill vara kvar här en sekund, jag hatar stället och hur det får mig att känna redan vid första anblicken, vi gör allt för att komma därifrån fortast möjligt. Dock gör det att vi går vilse, det tar 1 1/2h innan vi vet var vi är igen.

Fredag: Sista dagen. Det är molnigt och vi blir lite besvikna men tar med oss handdukar och går till stranden. Solen dyker upp och det blir ännu en perfekt dag. Jag tröttar på att läsa, gör det som roar mig mest istället, att iaktta folk.

Bredvid oss ligger en barnfamilj. Mamman och pappan är fullt upptagna med att bygga en borg åt sina små barn. Den lilla tjejen de har är så tuff att jag vill kidnappa henne, underbar! Hon har en baddräkt med volang och håret är alldeles ruffsigt. Hon är söt och otroligt kavat och rolig, gör precis det hon inte får/ska. När borgen är klar vill hon genast riva ner allt som föräldrarna gjort. När pappan vänder sig bort har hon sönder dekorationen på borgen och säger samtidigt låtsads bekymrad: "Daddi, it broked" med nappen i mun. Han lyssnar inte så hon fortsätter till nästa och ups, där gick den sönder, följt av samma kommentar: Daddi, it broked! " Så himla lustig unge.

Lite längre bort är ett gäng tjejer och killar i tonåren. En kille är jätteförtjust i en av tjejerna, men hon tar ingen notis om honom, jag tycker plötsligt synd om honom, han borstar bort sand från hennes ansikte, han vill krama och mysa och hon slingrar sig ur hans grepp och pratar med ngn annan. Känner igen mig i båda tvås situation, båda sitsarna var jobbiga, tur att den tiden är förbi.

Lördag: Packar det sista, åker ut till flyget. Förseningar. Som en flock kor står vi snällt och glor utanför gaten innan vi till slut får gå in i planet. Lugn resa hem, kvinnan bredvid C dricker 3 flaskor rosé vin och en öl, jag dricker vatten.

På Arlanda rusar jag kissnödig in på tjejtoan och låser dörren utan att reflektera över att ngn har spytt på golvet bakom mig.

Flyger ut igen och tänker att "-Det var det jag visste, det går inte att åka på charter utan att stöta på en spya förr eller senare"

Packad och klar

Imorgon åker jag och en vän till Mallis, ska bli så skönt! Den där pirriga känslan som brukar infinna sig har inte dykt upp ännu, får se om man kan sova i natt. Planen är en slapparsemester, med sol, bad, läsning och lite gott vin och mat, kommer att bli underbart!

IQ Pingisboll

Tänk vad sur man kan vara bara sådär "utan anledning", har ni tänkt på det? Under två dagars tid har jag retat mig på mer och mer absurda saker så när jag går hem från jobbet är jag helt slut av allt irriterande.

Jag är tex ruggit störd av en ringsignal som en kollega har på sin mobil, den är HEMSK och dessutom stegrande, så om han inte svarar så låter det som om melodin han har försöker sjunga sig ut ur telefonen, fruktansvärt! Nästa gång jag hör den där gräsliga signalen vet jag inte vad jag gör, utrota alla hemska mobilsignaler!

Eller en annan grej: Folk som pratar SÅ HÄR HÖGT i telefonen på jobbet så man knappt hör vad man tänker. Nej, du är inte själv på jobbet, nej, jag vill inte veta vad ni ska äta till middag, nej, jag är inte döv......

Och i måndags morse, grinig som man är, kommer en såndär trevlig byggarbetar kille och sätter sig bredvid en på t-banan, vilket man förstås får göra, men INTE OM MAN STINKER GAMMAL SPRIT/ÖL OCH VITLÖK!!! Jag är inte finkänslig, men det var nära på att jag bytte plats, fy faan vad han stank! Gammal fylla och vitlök, vidrigt! (hua, jag ryser bara jag tänker på det.......)

Eller tjat. Jag hatar tjat. Jag vet inte vad jag ska göra när folk tjatar. Det får mig att vilja skrika: - Håll truten! Det är ngt otroligt vad folk gaggar och gnäller om strunt saker, det var bla det som gjorde att jag tog tag i mitt liv och bytte jobb, det var en kvinna på förra jobbet som gjorde mig galen med sitt tjatande om vem som hade lagt posten fel till henne, men herregud, hur kan en vuxen människa göra det till en världslig sak? Då har man inte upplevt riktigt misär, och det är inte att man fått ett brev fel på posten kan jag säga....

Eller korkade människor, det fixar jag inte heller. Nu pratar vi om folk som inte greppar läget alls, som på allvar tror att det finns fjärilar med 1,5 m mellan vingarna (jo, det är sant, jag vet en som trodde det!) Helt otroligt. Just den personen jag tänker på häver ur sig 100 tals verkligen urkorkade frågor och kommentarer på en dag, det är som ett barn, vad trött man blir!

Suck ,vilken tur att jag finns då som är så bra, ngn måste ju skapa balans i detta vansinne .....

Jag skulle behöva städa...

...men i ren protest tänker jag lägga mig på soffan och glo på TV, jag är så less på alla måsten!

Get rich or die trying.....

Idag har jag gjort ngt jag inte brukar. Jag har spontanshoppat ngt ganska dyrt.

Var inte på Tomas Sabo butiken på Birger jarlsgatan och det gick inte att gå ut därifrån utan att först ha köpt två ringar. En har ett litet hängande hjärta med strass stenar som är helt underbart och det andra är enkel med små stenar i. Visade ringarna för Johan o frågade vad han trodde att det kostade "- En hundring?" blev svaret. Vet inte om det var en väldigt okvalificerad gissning för priset låg lite över 1000 lappen..Plånboken blev VÄLDIGT lätt efter besöket där.

Nåja, ibland får man lov att unna sig ngt fint, det har jag gjort idag:)

Jag har t.o.m införskaffat Eccos kultiga promenadskor..

Jag märker att jag börjar blir "gammal" (eller äldre, man kan kalla det vad man vill) .

Jag har nämligen flera symptom för att så är fallet:

* Jag kan gå en hel dag och bara plocka hemma "-för att det ser så rörigt ut".

* Självklart står jag och nyper av ruttna blad på blommorna i min plantering utanför radhuset för att det ska se "lite trevligt ut".

* Jag blir irriterad på småglin som är ute och ränner och skriker på nätterna, herregud, får ungar nuförtiden vara ute dygnet runt?

* Jag har medlemskort i alla butiker som går, och försöker komma ihåg att dra dem också, man kan ju få en bonuscheck!

* Jag blir ur trött (läs lullig) efter fler än två glas vin och dessutom bakis dagen efter.

* Jag börjar förstå det finurliga i att ha en liten matvagn a la mormor med sig till affären, smidigt sätt att slippa släpa maten.

* Jag börjar anamma det praktiska och bekväma i modet och dröm om att man ska orka fixa till håret på ngt snyggt vis nuförtiden, det var förr det.

* Numera står jag och ex svärmor och pratar blommor och jag hör mig själv säga det värsta man kan säga. -" Jag kanske kan få ett skott av dendär pelargonen, den är verkligen jättefin".

Ngn som har botemedlet för denna åkomma?

Cia på nya äventyr...

Jag har varit ute på äventyr i helgen. I två bemärkelser.

Den första gäller kräftfisket vi var med på i fredags kväll/natt. Föreställ er en ljummen augustinatt, det är kolsvart ute och stjärnorna glimmar på himlen. skratt och munterhet hörs från ett härligt sällkap som är uppe i varv av spänningen kräftfisket ger. Man kliver i roddbåten med extraagn och tyst glider båten ut på den mörka sjön. Innan ficklampan tänds sitter man helt i mörker och bara är, underbar känsla.

Sen kommer du fram till burarna och visst är det spännande när man drar upp en bur och det krafsar av kräftor i den, det pirrar i hela kroppen av spänning och det är helt enkelt jättekul:)

Detta är ngt jag måste göra igen, en trevlig upplevelse.

Äventyr nr två bjöd V på när vi tjejer skulle ut och plocka svamp. Efter ett planlöst strövande och inte en enda svamp i sikte så tar V en annan väg än jag och K. Efter en kort stund skriker V att hon sitter fast. -"Ja, ja, vi kommer" säger jag och K och strövar lite förstrött fram till V. När vi kommer fram sitter V i stump lästen på ena sidan av ett dike. Vi står på andra och mellan oss syns ca 1cm av hennes stövelskaft sticka upp ur diket som visat sig vara ett lömsk kvicksikveraktigt kärr!!! Både V och K gräver för allt de är värda mellan skrattattackerna efter stövlarna som sitter som berget. Efter 5 min får de tillslut upp stövlarna ur kärret, då är både K,V och stövelparet nerkladdade av en brun sörja som ser ut som och luktar som ko dynga...

Så kan det gå, man har det så roligt som man gör det =)

Att vara tax kan inte vara lätt, tänk att inte komma upp över trottoarkanterna utan att graciöst behöva hoppa med hela kroppen, tänk vilket projekt! Men trots det så finns ingen sötare hund än en strävhårig tax! De är så charmiga där de småspringer fram på sina små ben.

Jag skulle gärna vilja ha en tax igen. En liten Åke. Och Åke ska inte vara som alla andra Åkar, dvs kille, utan det ska vara en tjej/Tik. Hanhundar är jag inte så hemma på, så en tik skulle det bli och hon skulle få heta Åke. Inte vet hon om att Åke egentligen är en kille, min tax skulle förresten inte bry sig om sådana oviktigheter.

Om jag inte var allergisk och om hade jag tiden skulle hon skutta runt här hemma nu, hon skulle fixa lilla trappen upp till mitt hur i ett naffs och hon skulle vara min, bara bara min...

Sommaren är kort

När tar sommaren slut? Vet man det? För mig började det kännas lite höstigt redan när jag var tillbaka från semestern v 29, då var ju allt det roliga slut iallafall. Men sen droppar det inte små guldkorn i vardagen som är så typiskt för härliga, långa sommarkvällar, eller vad sägs om ett glad vin med en vän efter jobbet, en fika, en spontanmiddag eller en tur på stan? Imorgon ska jag och två kompisar försöka oss på en picknick, sommarens första för min del. Och jag ser fram emot denna lilla triviala händelse jättemycket, kan nästan säga att jag längtar! Filtar och mat och vin och skratt och snack, hur kan man inte längta? Så håll alla tummar ni har för oss imorgon, vore ju förödande om det skulle börja regna.....

En helt vanlig tisdag i Augusti

Herregud, kan man verkligen se ut så här?

Ska ut på en tränings cykeltur och har precis tryckt på mig hjälmen som nu sitter typ 1 m ovanför huvudet, ser ursjukt ut, hur lustigt som helst. Fnissar åt mig själv och börjar skratta ordentligt när Johan kommer in och ser lika knasig ut som jag, ingen sport för fåfänga personer kan jag säga. Men hurtig som man blivit hasar man sig vigt (in my dreams) upp på åbäket och far iväg. Fastnar i trampan redan efter 50 m, men lyckas trassla mig ut och få snurr på eländet. Lattjar lite med växlarna (man har ju sett hur proffsen gör) vilket resulterar i att de börjar hoppa. Mindre bra. Hoppas inte Johan såg bara...

Allt som allt flyter det dock på väldans bra, börjar bli trött, det märker man när man blir omhojad av lite äldre på vanliga "tant"cyklar.

Efter 2 mil är vi tillbaka där vi började, 5 min innan allsången börjar och sen mitt i peps Persson numret serveras köttbullar och potatismos, livet kunde vara sämre....

Att ha eller inte ha, det är frågan....

Idag hoppade en väska på mig i en affär. "Köp mig"! , skrek den och av ren skräck för vad som skulle hända annars gjorde jag det. Och samtidigt som jag går ifrån affären med ännu en väska att lägga till min redan fruktansvärt stora samling så börjar ett litet monster i bakhuvudet att viska: " onödigt", "Slöseri", "snobb" och värst vad obehagligt det blev, för det lilla lilla krypet har ju rätt! Jag har blivit en "sån där" person som jag tidigare faktiskt föraktat lite, en som "sprider" pengar omkring sig på onödigheter, en slösa, en vars nöjen har blivit materiella och inte intelligenta eller kulturella. Hur gick dethär till? På jobbet kallas jag partyprinsessa, hur blev det så?

Samtidigt är man den man är, sig själv, och mamma säger alltid att man ska leva sitt liv i nuet, och däri ingår det att vara sig själv, älska ärligt, ta hand om dem som betyder ngt för en och för mig även att köpa det man verkligen vill ha nu, vem vet vilka möjligheter man kan ha imorgon eller övermorgon?!.

Jag sover i dig.....

En stor poet gick bort alldeles nyligen, han råkar ha skrivit en av mina favoritdikter, väldigt underlig, men helt underbar. Den heter "Jag sover i dig" :

Jag sover i dig
Det kan du inte veta
Nära födelsen sover jag
Och nära det förtrollande

Du vänder dig i sängen

Som en havande val
Som ett plankton med stora ögon
Slumrar jag i dig

Jag älskar dig
Det får du aldrig veta
Nära döden sover jag
Och spränger mina skal

/Lars Forsell Ur En kärleksdikt, 1960

Må bra (bättre), eller bäst!

Jag läste i en tidning för inte så länge sedan om ngt som jag har kommit att kalla "Må bra boken" . Må bra boken är en tom skrivbok där du får skriva precis vad du vill, men BARA positiva saker som gör att du mår bra! Och inte nog med det, det får inte vara av materiellt värde (som att jag mår bra utav shopping tex:) utan enbart på ett emotionellt plan. Man kan tex skriva att man blivit glad för en komplimang, eller för ett samtal man haft som gjort en glad, eller om ngt annat som fått en att tänka positiva tankar eller/och att le under dagen. I veckan ska jag försöka komma iväg och köpa en fin "må bra" bok och skriva ner allt som fått mig att le, må bra och skratta under veckan, tycker faktiskt det ska bli riktigt spännande!

Hur många steg är det runt jorden?

Jag tror jag ska köpa en stegräknare. En värstingmodell, en sån man kan mäta massa nödiga och onödiga saker med. Det vore iallafall bra, för så slipper jag ha mina ticks att räkna hur många steg det är från olika saker till andra. Mellan mitt skrivbord och skrivaren på jobbet är det tex 38 steg om man tar lite större, eller 40 om jag tar små. Från datorn hemma till stereon är det två (eller så kan jag rulla dit på stolen) och från datorn till altandörren är det 6 st.
Himla intressanta fakta, jag vet, men vem är väl perfekt?
Måste fortsätta städa här, ser för berövligt ut, kanske blir roligare om man räknar hur många steg det tar innan hela lägenheten är ren???

Sol, sol på himlen där, säg mig varför du inte här är (herregud så vackert!)

Om man ber riktigt riktigt snällt, tror ni att tror ni att man kan påverka vädret då? Vi har planerat sommarens 2:a hemmagrillning hos mig på fredag och det vore trevligt att slippa underställ, regnkläder och gummistövlar då...

Sommartorpet

Godis har blivit med sommar "hus"! Hans föräldrar har en stor stuga i Katrineholm och på tomten står en gammal lada där hans mormor och morfar inrett ett rum som de bodde i förr om åren. Nu har det stått tomt i 5-10 år och för ngra år sedan blev vi tillfrågade om vi ville bo där. Vi har inte hunnit känna efter men idag kom vi äntligen igång med steg 1: att plocka ut alla nuvarande gamla möbler och vädra, städa och damsuga. Jag tycker detta ska bli jättekul och Godis är lika glad, det är ju "hans" lilla rum, men jag får hjälpa till att fixa iordning så det ser jag fram emot jättemycket.

Vad ska jag bli när jag blir stor (eller att komma till insikt)

Idag har det varit fantasiernas dag.

Vi satt och pratade om dethär med drömmar om livet på lunchen. Spännande att lyssna på vad folk har för drömmar. Min chef tex, han skulle helst av allt vilja jobba med att montera och fixa med gamla fordbilar i ett eget garage, och en kollega skulle kunna tänka sig att fotografera, en annan skulle vilja ha ngn form av resejobb.

Jag, jag skulle kanske vara lyckligast i världen om jag kunde jobba med Djur, eller kläder och skor (skapa eller sälja) eller resa! Tänk att livnära sig på det. Eller att fotografera natur och människor och få betalt för det, det finns ju massa "lyxjobb" som man skulle vilja ha. Eller en annan önskan: Tänk att få vara uppfödare av hundar och samtidigt ha ett eget företag som handhar ngn form av smyckestillverkning! Åh ljuvligt!

Sen slog det mig, att det enda som hindrar mig från att förverkliga dessa drömma är jag och jag kan bli precis vad jag vill, men just nu tänker jag endå låta det vara drömmar och glädjas åt annat istället, som att min familj och vänner mår bra och är friska, får jag en önskning i världen så är det den.

G som i gemenskap

Ana att jag blev glad när jag fick nys om att Staffan Hildebrands filmer "G" och "Stockholmsnatt" kommit ut på DVD! Beställde båda och igår var det äntligen dags för filmkväll.

Man inser nog inte själv hur mycket kvalitén och material har förändrats på 25år, för inte var den så häftig som jag minns den när jag såg den när jag var liten, men visst har den charmen kvar: (Synt) musiken (Reeperbahn, Eva Dahlgren, freestyle mfl), sjysta 80:tals kläder, "gamla" motorcyklar, eller bilderna från turerna hem sena nätter genom ett Stockholm som det var för 25 år sedan och när Magnus Ugglas störtsköna roll Kristoffer (ägare till filmens klubb G vid slussen) spelar världens underbaraste låt av Vangelis, "I´ll find my way home" ,så ryser jag av välbehag.

Back to life, back to reality

Det värsta med semester är att behöva komma hem och tillbaka till jobbet igen. Det har jag efter ngra minuters tänkande kommit fram till. Varför kan man inte ha semester jämt?
Nu är det 1 1/2 dag kvar som jag kan kalla semester nu innan vardagen drar igång, får sätta mig på min soliga altan och läsa och njuta av det som är kvar.

Raindrops keep falling on my head

...men det gör inte så mycket, håller på att packa inför nästa semestervecka och då är det mycket lättare att stå med näsan i garderoben när regnet strilar ner utanför. Har beställt finare väder till imorgon, få se om beställningen når fram:)

Apropå packande, visst är det en hel vetenskap dethär med att packa? Jag är en sån som tror att jag behöver precis ALLA produkter i badrumsskåpet, gärna 2 paket plåster (tänk om jag får riktigt många skavsår??). Och sen: hur ska man klara sig utan Travello? Visst vi ska till Norrland, men tänk om man får diarré där, det vore ju jättejobbigt...Förstår ni mitt problem... Smidigast vore att packa ner hela skåpet, men det går ju inte...Suck, vet redan nu att mina neccesärer kommer att se ut som små resväskor bara de...

Björkvik

Min första semestervecka:

Hur goda kan jordgubbar vara?
Hur sött kan smultron smaka?
Hur blå kan man bli om läpparna av blåbär?
Hur kallt kan det kännas när man tar sommarens första dopp?
Hur varmt kan det bli i gräset en varm sommardag?
Hur ljuvligt kan det vara att vakna och bara ligga kvar och njuta av solstrålarna som kikar fram bakom vita sommargardiner?
Hur härligt är ljudet av fågelkvitter?
Hur avkopplande och avslappnande kan det vara att läsa?
Hur underbart kan det dofta om blommor?
Hur gott smakar grillat kött?
Hur länge kan man längta efter en kopp kaffe på farstutrappen med skogen och sjön som granne?

Semester Mesester Semetser Mesetser

L ringer och säger att det är dags att plocka ihop, vi ska möta M snart. "-Visst" säger jag och röjer undan det värsta på skrivbordet och säger hej då till alla på jobbet.

Kliver ur hissen på entréplan med lätta steg och plötsligt kommer den, en känsla av eufori, sprudlande och stigande sprids den i kroppen och jag börjar fundera på om jag kommer skrika ut min lycka här och nu över att äntligen vara ledig, ha semester, äntligen slippa allt strul?!

Men det gör jag förstås inte, utan fortsätter bort från jobbet, ju längre bort jag kommer desto lättare blir stegen, solen skiner och värmer och jag börjar svettas och för fösta gången på flera veckor ler mina läppar av absolut ingen anledning.

Sitter utomhus i värmen, på MP, med M och L och en kompis till M och det kommer och gå folk och jag äter världens godaste Halloumiburgare, dricker ett glas rosé, två, tre, fyra glas och njuter av att sommaren är här. Och jag konstaterar lugnt att man kan må mycket sämre än såhär!

Allsång!!!!

Det är nu det börjar, nu, nu, NU ÄR DET SOMMAR!!!
Allsången startar idag och gissa vem som sitter bänkad? JAG!!! Ni får tycka vad ni vill, men det är underbart, älskar man sång, musik och sommar så åk ut till skansen, en upplevelse. Eller så gör ni som jag gör nu, sitter framför tv:n och gapar med i : "Sudda sudda sudda sudda bort din sura min, munnen den ska skratta och vara glad" !

Summer lovin´

En sommar romans, tänkte du kanske när du läste rubriken, men tyvärr så har han inte dykt upp ännu. Däremot har jag precis suttit ute på min altan och grillat vofflor:) Det är så himla gott så där en gång om året, och att sitta ute i solen och mysa och äta dem med grädde och sylt, det är ljuvligt, nästan lika ljuvligt som att vara kär:) Så ni som inte har ngn kärlek i sommar: testa vofflor!

Midsommar

Jag älskar högtider. Jag älskar de förväntningar och stämningar de skapar och även om jag inte är troende har jag svårt att inte fira en högtid.


Alla helgon och Halloween: Tända ljus i fönstren, höstlöv som blåser omkring på gatorna, kall och frisk luft. Varje år de senaste 7 åren åker jag och Godis till kyrkogården sent på kvällen för att tända ljus och strosa omkring bland alla andra ljus, det är obeskrivligt vackert och fridfullt.

Jul: Myser när granen kommer in och man kan börja klä den. Tycker om att ge bort julklappar som gör folk glada. Ljuvligt att äta den goda julmaten.

Nyår: Fest med vänner, alla är glada , alla är lyckliga, ett nytt år är på gång.

Påsk: Charmig högtid. Godis och ägg och våren på språng.

Midsommar: En underbar högtid. Sommaren är här, ängarna är gröna och fulla av blommor, luften ljum och bordet dukat. Vänner och bekanta. Sill och nubbe, färskpotatis och jordgubbar. En nubbevisa man sjunger utan att kunna melodi eller text, en regnskur, en lek, ett spel i gräset.
Ngn sätter på musik, ngn spelar fotboll, luften för med sig skratt och dofter från grillning och man önskar att natten aldrig ska gå över till dag igen.

Mycket förändras på ett år, vem vet vad som väntar?

Glöm inte att njuta av nuet mina vänner!

Störande, äckliga människor!

Jag vill vara en god människa. Jag vill inte tycka illa om folk, jag vill inte störa mig på andra. Jag skulle vilja tycka om alla, men det är stört omöjligt.

Idag tex, på tunnelbanan till jobbet, då sitter jag mitt emot en kille i min egen ålder ("mitt i livet alltså;), ett popsnöre, hyfsat trendig och så. Funderar inte mer på det förrän han börjar dra in snor sådär som bara äckliga gamla gubbar gör innan de spottar ut en stor snorklump. Precis så håller han på och han låter och snorar mer och mer. Redan här börjar jag irritera mig på människan, måste han dra in snor i hela 13 min, tiden det tar till jobbet? Jo det måste han. vet ni mer vad han måste? Han måste stoppa in fingret i näsan och peta runt, inte ett dugg generad eller diskret utan han rotar lugnt på och drar ut världen snorbuse! Som han rullar mellan fingrarna!!!!!!!!!!!!! AAAAAHHHHHHHHHHHHHHHH!!! Fatta att vi pratar om en kille i min ålder (ok, jag är 27)!!!! När jag ser dethär är det som tur är bara en hållplats kvar innan jag slipper äcklet, men vad är det för fel på folk?! Jag känner direkt att honom är det inte kul att vara gift med (jo, han var gift, vem fan som nu skulle vilja gifta sig med en som håller på så..)

Usch, jag har varit äcklad halva dagen pga honom.


Sen har vi en annan sorts människor. De är de här små snorungarna (ah, fin återkoppling till ämnet ovan ;) som kommer in på t-banan med sina mobiler eller mp3spelare med fullt ljud på. Just det, du känner ingen dig, du har också blivit drabbad. Det innebär alltså att jag måste lyssna på shabla shabla eller ngt arabiskt eller rap eller rnb för alla del, men tänk om jag inte vill det då? Tänk om jag vill fundera på ngt och inte ORKAR höra er småglin spela era dåliga låtar som ni tror gör er så balla. Lägg ner det, ni uppfattas bara som störande , tyvärr....


Så nu har jag ventilerat lite, är ni av annan åsikt så får ni ju förstås gärna lämna kommentar med motivering:)

Skumma hemsidor

Jag har vid ngt tillfälle hamnat med i någon form av skolträffs register och får mail lite då och då om gamla klasskamrater och folk från samma skola som också är med i det här registret. Kan vara lite kul att kika på ngn gång då och då. Idag fick jag dock världens skummaste mail, jag fick en lista på 5 per som som också var med i denhär klass/skol grejen, som jag aldrig hört talas om men som var lika mig enligt ngn invecklad förklaring!? Inte för att jag vet vad jag ska göra med den informationen, det var ett tag sen man lekte med sina klasskamrater, vad fyller listan för funktion? Är det ngn annan som fått denna flummiga lista så får ni gärna informera en annan, jag är absolut inte med alls:)

silent shout...

...Trots att min värld just nu enbart består av jobb, jobb, jobb, jobb jobb, massor, stort och mycket ansvar, obegripligt med stress och en stor skopa allvar har jag tagit mig tid att göra ett inköp jag gått och suktat efter, nämligen ett par röda fina skor från Tamaris.
Detta har medfört ännu fler skavsår än innan, men trots att de skapar egna sår så är de som ett plåster på det stora blödande såret JAG just nu...

Jag lyckas inte få bilden att fastna i bloggen så ni får föreställa er dem på ngt vis istället, mitt plåster på såren:)

Mensa

Jag blev fast i detta med att göra olika personlighetstester och tänkte att jag kör på storköraren av alla tester, nämligen Mensas.

Tyvärr är jag då inte "superintelligent", såhär löd svaret:

Resultat Din IQ beräknas vara:
≤115 Detta motsvarar ≤84:e percentilen, dvs 84% av befolkningen har en IQ mindre än eller lika med 115.
För medlemskap i Mensa krävs en IQ på 131 eller mer, vilket uppnås av 2% av befolkningen, alltså 98:e percentilen.
Sannolikheten att du kvalificerar dig för medlemskap i Mensa är liten.


Så då behöver jag inte fundera ngt på det :) Jag ligger i fel percentil helt enkelt;)

Testa själv: http://www.mensa.se/content/view/60/100/#

Askungen

Jag ville också göra ett test som min kompis Ina gjort, Disneys prinsesstest, jag blev Cinderella, faktiskt med en förvånat träffande motivering:

You are Cinderella. You are hard-working and never complain, however, your trust is sometimes misplaced and people sometimes take advantage of you. Still, you are beautiful inside and out, and one day you will realize it and find true love.

Vem är du? Gör testet på: http://www.brainfall.com/test6_1.php

Resultat

Måste ju medela det strålande resultatet efter Godis cykling, håll i er nu:


Depå Resultat
Start 04:52
Jönköping 07:55
Hjo 10:19
Medevi 14:05
Mål 14:53


30 mil på 10h och 1 min!!!!! Fatta att cykla 3 mil/h, vilken strålande prestation!

Hurra för godis, du är helt enormt duktig:)

Godis på nya äventyr

Idag är godis på cykeltur. Han började ca 04,55 imorse och tänker vara tillbaka runt 15,00 snåret. 17mil (bara 13kvar) på 5h, det är ca 3,4mil/h det, vad säger man om det?

Ja, ni har ju lyckats klura ut att det är Vätternrundan han deltar i och jag sitter med spänning och väntar på SMS rapporter med mellantider. Har faktiskt fått rapport på rätt person denna gången, blev lite tokigt sist.. (se bloggen om maraton :)

Håll tummen nu, startnummer 16997 är det vi ska ha koll på:)

New york

Så, då var det klart, jag ska till New york!!!! Längtar redan, har aldrig varit i USA förr :)