Färdig!

Så, nu är båda converse skorna klara! Blev rätt ok tycker jag själv, dock är den ena skon lite större än den andra. Får virka två nya som passar resp sko :)
Sen vet jag inte om jag gillar virkade skosnören, ev blir det ngn annan variant på det sen.

Slänger med ngra bilder på pläden av mormorsrutor också. Gör sig inte helt rättvis här för färgerna är fantastiska men men:

Pysseltider

Guuuuud vad jag längtar tills vi får ett större boende!

Om vi får plats (vilket vi säkert inte får men önska är gratis;) så är min dröm att få ha allt mitt "pyssel" lätttillgängligt i ett eget rum. Ett pysselrum. Symaskinen kan stå framme så att det inte blir sånt projekt att plocka fram utan att jag kan sy när jag känner för det.

Nu under hösten/ vintern, dvs i "pysseltider", blir det extra märkbart att vi bor trångt. Får bla ha mina garner utspridda här och var där de får plats och när jag är som mest kreativ ligger det hela tiden en påse i soffan med olika pågående projekt, finns ingen annanstans att ha dem :(

Trots platsbrist har jag denna höst nästan virkat färdigt en liten mormors-rute-baby-filt till Elias (Zilas lilla "kusin" som föddes för en vecka sen:), en filt med mormorsrutor i lite höstigare/vintrigare färger och idag gav jag mig på ngt jag har varit sugen på länge: Virka små converse skor. En sko är klar och jag är rätt nöjd med resultatet, får se hur nästa sko blir. Dock är de för små för Zilas, så det blir en liten present till Elias också kanske. Ska klura lite på hur mycket jag ska göra om mönstret för att de ska passa Zilas. Men de var så roliga att virka så det gör inget att jag får virka ett par till.

Bilder kommer snart så ni får se:)

"-När du vill vara dig själv för´n liten stun"

Idag har jag haft en riktig lyxdag!

J hade skola idag så han har haft Zilas sen efter lunch. Snäll som maken är körde han mig till LUX på lilla essingen där jag blev bjuden på en jättetrevlig lunch.

Sen fick jag ett par timmar för mig själv på stan som jag förståss spenderade med att shoppa lite;)Blev bla en julklapp till pappa och ett par stövlar till mig:)

Sen var det dags för ansiktsbehandling dermalogica med ögonbryns färgning och ögonfransfärgning och ansiktsmask, massage, rengöring, peeling osv osv. Helt underbart att bli ompysslad i 1 1/2h!

Efter att kroppen blivit ompysslad ville även magen ha lite extra så då köpte jag det som jag är absolut svagast för: Nybakade lussekissar! 2 st:)
Sen kom lilla familjen och mötte upp så vi kunde handla till vårt FREDAGSMYS. Nu blir det kött, bearnaisesås, pommes och IDOL!

Trevlig fredag!

51 är det nya 31

Alltså dethär är skrämmandeläs men garva INTE:

Bakgrund:
När jag väntade Zilas gick jag upp runt 17kg. Levde efter behag, inget nojjande över vad jag åt alls (vilket iof inte behövdes för jag fick inga akuta godisfrossor, chipsnojjor eller pizzamåsten:). Jag slutade med kickboxningen i v5 då vår galne tränare envisades med att endast köra pushkicks, dvs inget för mig då:)

Sen rörde jag inte på mig ett jota under hela graviditeten förutom gravidyoga och lite sporadiska promenader då och då. Trots detta gick jag ner 12kg på en v efter förlossningen. Alltså 5kg "övervikt" from v2. Av dessa har ytterligare 2 försvunnit av sig själva men nu är det ynka 3kg kvar som envist hänger sig kvar runt mage och lår och armar. Inte för att jag tränat ngt efter att Zilas kom heller. Inte en minut ens. Det blir iof lite prommenader men inga jätterundor på flera timmar, kanske 1h om dagen. Så nu tänkte jag smygstarta, för nu ska det bli fason på denhär kroppen och för att min rygg håller på att ta livet av mig!

Åtgärd: Jag köper mig en balance board till mitt Wii och tänker köra lite wii fit plus.

Första dagen: Man börjar med en "inskrivning". Det mäts och vägs via balanceboarden och siffrorna är exakt desamma jag får fram av vågen här hemma. Jag har ett BMI som är acceptabelt men som ligger i överkant. Mitt mål är att gå ner till 60kg. So far so good. Spelet är snällt och ränkar klurigt ut min "kroppsliga" ålder som baseras på BMI, vikt, längd, balansövningar, belastningspunkter odyl. Min kroppsliga ålder borde vara 31 efteersom jag är 31 men den är tydligen 51 år!!!! OH MY GOD! Heelt sjukt. Så förutom att verkligen försöka köra minst 2ggr kick from januarí så ska jag försöka köra lite wii här hemma, det är inte helt lätt med en liten sockertopp på 6 mån men det ska nog gå.

Vägrar att vara 20 år äldre än vad jag är så önska mig lycka till!!!

Mitt lilla barn

Zilas 101121:

zilas 5:e mån:

Zilas 4:e mån:

Zilas 3:e mån:

Zilas 2:a mån:

Zilas 1:a mån:

Zilas nyfödd:




Idag blir vår älskade son 6 mån. Kan inte fatta att tiden gått så fort! Jag får påminna mig hela tiden att ta vara på all tid med Zilas för han utvecklas i rasande fart och de är bara små en gång, känns jättevemodigt när man tänker så även om varje ålder har sin charm.

Jojje Wadenius ha skrivit en låt som jag gillar skarpt så varsågod Zilas, den tillägnar jag dig på din 6 mån dag:)


MITT LILLA BARN

Ett barn ska jag ha när jag blir stor
Med smala ben och mjuka skor
Små vassa tänder och skära händer
Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp

Och jag ska köpa saker varje dag
Så många som mitt lilla barn vill ha
Och skrika ska mitt lilla barn få göra
För skrik tycker jag om att höra
Och bråka hela dagarna
Skrämma kor i hagarna

Men ska jag säga
Akta dej för eld och djupa vatten
Spring aldrig aldrig bort från mig
I den svarta natten

Ett barn ska jag ha när jag blir stor
Med smala ben och mjuka skor
Små vassa tänder och skära händer
Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp

Och vi ska busa mycket varje dag
Mitt eget lilla barn och jag
Och skrika som gorillor ska vi göra
Hoppa runt och skrämma folk
Ni ska få höra
Och vi ska bita dom i benen
Binda fast dom vid den stora stenen

Men ska jag säga
Akta dej för eld och djupa vatten
Spring aldrig aldrig bort från mig
I den svarta natten

Ett barn ska jag ha när jag blir stor
Med smala ben och mjuka skor
Små vassa tänder och skära händer
Mage som en sockertopp
Och ljusbrunt hår precis rakt upp

Och om mitt barn får ont i magen några gånger
Ska jag sjunga för det jättefina sånger
Och jag ska byta blöjor på mitt barn
Och sätta på små kläder
Och världens minsta gummistövlar
Ifall det blir dåligt väder

Men ska jag säga
Akta dej för eld och djupa vatten
Spring aldrig aldrig bort från mig
I den svarta natten

Ett nytt liv

En ny människa föddes i natt. Det föddes säkert massor med små människor en natt som denna men bara en jag kommer att få lära känna bra. Min goda vän sedan länge och hans tjej fick inatt en liten bebis och Zilas fick en liten "kusin".

Det där med att föda är en så speciell upplevelse. Det är så häfftigt och läckert och underligt och lite märkligt att få barn. Jag var jätte jätte nojjig och orolig och nervös länge länge inför förlossningen men efter profylaxkursen som gav mig otroligt mycket (hade nog kunnat kommit igenom hela kalaset bara på den om jag ställt in mig på det) och gravidyoga kände jag mig redo! Tror att min kickboxning bidrog till mycket också och det gick toppen! Jag trodde att jag skulle skrika högst och gapa mest och spy massor och skita påmig och slå J och be alla att dra åt helvete men så blev det aldrig. Inte för att jag hade brytt mig OM det hade hänt för det gör man inte när man väl är där, inte ett jota. Men det gick lungt och bra till, jag fokuserade inåt och valde att hela tiden hålla hjärnan klar med vad som hände och varför det händer så att man inte tappar greppet och för mig funkade det jättebra. Jag hade turen att få en hyffsat okomplicerad förlossning och klarade av detta galant och det stärker mig i det vardagliga livet. För trots igångsättning pga övertid, konstanta värkar utan värkpauser på mer än 2 min i nästan 7h och en väldigt stressad bebis med mjölksyra som avgjorde ett akut kejsarsnitt vi 10cm så är jag så stolt och nöjd att jag fixade det utan att tycka att det var för djävligt! Jag fick dels nästan gå igenom en hel förlossning OCH ett kejsarsnitt och trots att bedövningen inte tog på operationsbordet och jag kände när de skar innan de fick helsöva mig och trots att jag inte fick träffa Z förrän 6h senare och inte fick vara med om det första skriket eller när de berättar vad det blev för kön så är det så stort! Självklart önskar jag att det hade funkat den naturliga vägen, det är rätt surt att inte få fullfölja när man kämpat så länge men när läkaren säger att det är fara för din lilla bebis skiter man förståss i det.

En av mina bästa vänner väntar deras lilla barn nästa år och det är så spännande att följa med i graviditeten och komma ihåg hur jag hade det. Självklart är iaf att vi absolut önskar få fler barn och att vi inte blev ett dugg avskräckta av förlossningen som jag varit rädd för. Jag hörde bara massa skräckhistorier innan Z föddes men detta är också en sann historia och det gick bra. Jag är så avundsjuk på alla er som har detta framför er för det är verkligen magiskt!

Hej framtiden!

En möjlighet som är helt fantastisk har erbjudits oss som lever våra liv nu år 2010. Vi kan skicka ett meddelande idag som når mottagaren om 20 år. Jag tycker detta är fantastiskt och skrev dirket ett meddelande till Zilas och Johan. Oavsett hur livet ser ut då, om man lever och hurman lever, så kommer båda två att få ett meddelande år 2030 där jag skriver hur viktiga de är för mig och hur otroligt mycket jag älskar dem.

Överraska någon du också, eller skriv ett meddelande till dig själv! Jag kommer att skriva många meddelanden till dem jag älskar.

http://framtiden.amf.se

Lyckans minut

Ibland överraskar livet och händelser i det en och man blir lite fundersam: Är det verkligen jag som styr mitt liv eller har jag en regisör som finns där ute ngnstans som vet precis vad som ska hända och när? Som spelar en ett spratt ibland och som gör en glad ibland och som överraskar en ibland?

Vi hade en lärare i skolan som sa att vår värld och våra liv pågick i nyckelhålet i en annan dimension. Rätt häfftigt att tänka så, att vi är dammet i ngns nyckelhål:)

Nåja, det som överraskade mig senast var på babymassagen förra veckan i kyrkan. Jag och Zilas och några andra härliga mammor går där och Lotta som är förskolärare och massageinstruktör brukar spela lite musik för barnen och ibland läser hon en dikt eller fin text som hon tycker om.

När lektionen var över valde hon att läsa en dikt av Erik Lindorm. Inte jättekonstigt egentligen för den är säkert vanlig vid dop och namngivningsceremonier men den är också det första jag läste natten efter då Zilas föddes, på sjukhuser efter min operation. Så fort jag läser den slungas jag tillbaka med full kraft till den natten då jag satt med Zilas i famnen och matade honom och läste denna och tårarna droppade ner på honom. För mig är den Zilas och för er som inte läst den kommer den här:


Lyckans minut

Erik Lindorm


Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnista och jorden är varm
och himmelen utan en prick ?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag vad bär jag för namn ?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn ?

Jag lever, jag lever. På jorden jag står.
Var har jag varit förut ?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.


Jag blir varm och glad och rörd av att läsa den. Vi pratade snabbt om det då, men sen var det dags för lite musik medan vi plockade ihop. Och då spelas "Älska mig för den jag är" av Ainbusk singers, den låt jag och Johan "fick" av mina föräldrar när vi gifte oss! Oddsen för att träffa så rätt kan inte vara särskilt stora, men jag blev varm i hela kroppen och har bestämt mig för att det nog finns "någon" som vakar över oss, som ville att jag skulle vara lite extra lycklig just då och det lyckades Någon bra med :)

Pappiluttens dag

Idag är det fars dag. Min fars dag. Min svärfars dag. Och framförallt min mans dag. För i år är han far till Zilas. Han är någons pappa. Det är så magiskt detta att man är mamma och pappa till ett barn och att någon helt plötsligt "bara" finns! Att Zilas blev just vår och just så perfekt och fin som han är.
Förra året fanns inte Bebbe och vi visste inte vad vi hade missat men nu finns han här hos oss och gör oss så lyckliga och varje dag blir tusen gånger mer spännande än tidigare. Man bryr sig inte om småsaker längre. Tänker helt annorlunda. Värderar annorlunda än tidigare. För Zilas är allt man behöver. Känslan att få vara förälder till honom är stor och mäktig, jag vet inget som är så häfftigt!

Hoppas alla pappor där ute får en härlig dag och sen lägger jag in en liten parentes till brorsan: Om inte er lilla Bebbe kommer idag (vilket förståss vore toppen, en bebis på fars dag, kan inte bli bättre;) så är det bra 2v max kvar tills ni också har en liten människa hos er. T.o.m JAG längtar! =D

Hellre förortsunge än rännstensunge

I går fm var jag och Zilas på babysim på planet fitnes i Vasastan. Vi startade vår resa från ett lugnt och tyst och snövitt radhusområde. Småfåglarna kvittrade lyckligt vid talgbollarna som hänger i buskar och träd. Det är idylliskt. Jag drar ett djupt andetag och känner den kyliga och fräscha luften nå djupt ner i lungorna.

Vi tar t-banan in till Fridhemsplan och åker kissiga hissar. Det luktar kräk i gången mellan perongerna på samma station.
Vi kliver av vid Odenplan där ombyggnaderna är i full gång. Vi blir nästan direkt påsprungna av olika stressade människor som inte tar hänsyn till någon annan än sig själv. En fot före den andra. Inte möta någons blick. Flytta på dig! Suck och stön.
En buss skvätter brun sörja som en gång varit vit snö.

Inte ett spår av lugn. Inte ett spår av mjuk vit snö. Inte ett spår av småfåglar och inte ett spår av frisk luft.

Under min prommenad tänker jag på hur himla lyckligt lottad jag är som faktiskt bor som jag gör. Utanför stan. Utanför allt detta. Stan är inget för mig och framförallt inget för Zilas.

Nu ska vi troligen snart flytta härifrån och jag känner mer och mer för varje dag som går hur jobbigt det kommer att bli att inte bo kvar här. För jag blir lycklig av att Zilas får känna på vit ren snö. Att han kunnat åka pulka i olika pulkabackar utan att vi behöver ta bilen dit. Eller att vi slipper gå till samma lilla park (hur kul är vasaparken, humlegården eller observatorielunden efter 2:a besöket tex?) dag ut och dag in. Att det finns massor av lek och busplatser i skogen som han kan upptäcka. Cykelvägar. Att det finns 4H gård. Vitsippeängar. Att det finns flera plaskdammar i närområdet. Att lekplatserna är stora, många och inte ligger nära stora trafikerade vägar. Så vill jag att han ska växa upp. Nära natur.

Jag bor hellre i lugnet och nära naturen och prommenerar här i grönskande skogar om sommaren, plockar blommor på våren, tittar ut över vita fält på vintern och går höstprommenader under ett tak av sprakande gult och orange. Det är kvalitet för mig. Jag åker hellre in till röriga, stökiga stan när jag känner för det än tvärt om.

Nu kommer det som tur är att se nästintill likadant ut i det område vi troligen ska flytta till förutom att vi bor precis vid vattnet då också så det blir inte sämre, bara annorlunda.

Så går jag och tänker medan jag passerar en gammal gammal dam och hennes lilla hund. Den lilla hunden är ute på prommenad, på trottoaren i stan. Damen böjer sig ner och plockar mödosamt upp efter sin lilla hund som precis satt sig och jag tycker så otroligt synd om den lilla vovven. Med en så gammal dam som matte så undrar jag om den någonsin får kissa på grön gräs, springa på fält och nosa i skogen.

Men vi människor är olika. Vi tänker och resonerar olika. Jag dömer ingen och jag kritiserar ingen utan alla gör sina egna val av olika orsaker. Jag kan bara själv konstatera att jag skulle ha jättesvårt att bo i stan med barn och djur, tycker att de ska få växa upp i en annan miljö.

Trevlig fredag! :)

Nyheter i garderoben

Jättefin födelsedagsklänning:

Modevisning

Träffade ngra kompisar förra v och över ett glas vin började vi prata om hur vi fungerar när det gäller shopping. Vi pratade lite om det är värt att köa och greja för en utförsäljning tex, om man känner att det lönar sig. Och när man väl är där, handlar man då för att det är snyggt eller för att det är så billigt? Skulle vi ha shoppat samma saker till fullpris?

Jag älskar att fynda, inte kanske reahandla utan just fynda, som ex utförsäljningen jag får komma på lite då och då. En av tjejerna kunde absolut inte tänka sig att gå på en utförsäljning då det alltid är rörigt, lite buffligt och långa köer.

En annan tyckte att det lät sådär med klädutförsäljningen, funderade på om man shoppade för att det var fint eller billigt. Däremot handlar hon gärna på utförsälningar av inredning odyl, för henne kändes det ok att köa och att folk är lite galna.

Man är olika och tur är väll det, i nästa inlägg följer lite smakprov på en del av mina inköp på senaste:)

Mikrofonkåt

Jag är nog en tacksam tv- tittare, minsta lilla musikprogram på fredags- eller lördagskvällen och jag är fast.
Så ska det låta. Dobidoo, Idol och just nu: Så mycket bättre. Så mycket bättre än sena sliriga utekvällar. Så mycket bättre än fest och partaj. Så mycket bättre.
Jag är såld. Fy fasen vilka musikaliskt begåvade människor många av deltagarna är! Jag är totalt jättekär i September och Petter (tycker f.ö att de skulle passa rätt bra som par:) och även Di Leva slår an på en stäng i hjärteroten. De går in med sånt engagemang och gör verkligen låtarna till sina. Sån musikalitet blir jag nästan sjukligt avundsjuk på. Jag är musikalisk och sång och musik är jätteviktigt i mitt liv, men aldrig att jag skulle kunnat prestera vad de gör någonsin.

Här hemma går Septembers (och September/Petter) tolkning av mikrofonkåt på repeat, ska bli kul att se vad de gör i följande program

Jag sover i dig

Kanske har jag skrivit denna förut på bloggen, kanske inte. Det är dock en av mina favoritdikter som både har ett uns av allvar, verklighet och humor. När jag väntade Zilas blev den extra "verklig". Lars Forsell är helt fantastisk tycker jag vad tycker ni?





Jag sover i dig

Jag sover i dig
Det kan du inte veta
Nära födelsen sover jag
Och nära det förtrollande

Du vänder dig i sängen
Som en havande val
Som ett plankton med stora ögon
Slumrar jag i dig

Jag älskar dig
Det får du aldrig veta
Nära döden sover jag
Och spränger mina skal


Ur En kärleksdikt, 1960

Det finns alltid utrymme för shopping

Såhär: Jag har många fel och brister och är långt ifrån perfekt. Det vet jag.

Jag har många svagheter men lyckligtvis inga egentligt "allvarliga" : Jag dricker måttligt. Röker inte. Behöver inte slåss för att finnas. Tar inga droger.

Men jag har andra laster: Jag är en prylifix. Älskar saker. Prylar. Grejer. Skor. Kläder. Jag gillar därmed shopping i alla dess former. Alltifrån loppisar, auktioner, tradera, inredning, kläder och skor.

Man kan nog mer säga att jag älskar shopping. På allvar. Det är en hobby, ett intesse och jag måste iochmed detta inse och erkänna att jag är en materialist trots att jag egentligen inte vill bidra till ett slit och släng samhälle genom att köpa mycket.

Roligast är dock när man kan shoppa busbilligt och få ngt man verkligen tycker om. Så var det idag. Min mans syster har en nära vän som är inköpare på en känd kedja och med jämna mellanrum bjuder de in sina vänner till en utförsäljning. Och dit får jag komma! :) Då kostar alla kläder 30-40 kr och accessoarer typ 5-10 kr. Inredningsprylarna är också tokbilliga. Jag kommer alltid hem därifrån med jumbokassar med kläder. Dagens shopping slutade med ca 37 plagg (klänningar, tunikor, kjolar, toppar), ngra skarfs, en väska, en ljuskrona, mössa, strumpor osv osv för 1200Kr! Idag kom mina älsklingar och hämtade mig dessutom, kunde inte ha varit bättre!

Hoppas ni också har haft en fin dag:)

Bilder

Lite fler bilder från bröllopet