2011-06-30
Papegoja åket t bana
Ovanlig syn: det sitter en papegoja på axeln på 4e personen med ryggen åt kameran till. Inte varje dag man ser det:)
Softisch
Här sitter jag på götgatan på söder, nyklippt och fin. Strålande sol och god frukost. Straxt bär det av på sommarutflykt!
2011-06-29
2011-06-26
Myggbiten
Igår var Zilas inte alls med på noterna vid läggning. J kom över efter att vi kommit hem från midsommarfirandet och vi drack ros'e på balkongen så Johan tog nattningen. Tog 3h med skrik och gråt innan Zilas äntligen somnade. I morse när jag var inne och stoppade om honom såg jag att han hade massor av myggbett över hela kroppen! När han får dem blir det som för mig: först syns de inte men sen blir de stora blaffor nästan. Han har tom flera myggbett under varje fot! Lilla lilla hjärtat vad dessa måste ha kliat! Men hur skyddar man honom från bett egentligen? Myggmedel är väl inte så bra för en så liten en? Ngn som vet ngt bra?
2011-06-25
Midsommar 2011
Måste tacka kära fam chan för att vi fick hänga med på det bästa midsommarfirandet man kan ha! Så jäkla trevligt och mysigt och allt sånt! Zilas har busat med Elias och vi har grillat, druckit gott, hoppat studsmatta, spelat kubb, kastat varpa och skrattat och haft skoj!
Och här har vi midsommar pojken Zilas:)
Dagen efter...
Vi har firat midsommar på en bekants sommarställe i Åkersberga. Jättetrevligt och mysigt med bra väder nästan hela tiden, god mat och dryck och väldigt trevliga människor. Vi hängde på brorsan med familj så Z har haft en liten kompis här:) båda små har varit jätteduktiga, Z strulade vid läggning men sen har båda sovit sött. Halv åtta vaknade prins Underbar och efter att ha försökt få honom att ligga ner ett tag gav vi upp. Elias var också vaken så vi gick upp och fixade frulle. Kors i taket också för att alla festdeltagare var uppe innan 10! Visserligen trötta och lite slitna men uppe. Efter frukost var det dags att sova lunch tyckte Z och Johan. Så här mysigt är det:) Trevlig fortsättning på sommaren.!
2011-06-23
Remake
Fina presentpappret med glittriga djur som z fick nät han fyllde ett blev fina tavlor till hans rum :)
Morgonsysslor
Här hemma har vi för vana att grejja lite på väg från våran säng till köket för frukost. Idag skulle byrån grejjas med:)
2011-06-22
2011-06-19
I'm Clean
Jag är en doft missbrukare. Har alltid ett flertal parfymer som jag använder parallellt. Jag har dock inte haft ngn parfym på mig under tiden Zilas varit liten för jag känner inte att jag vet hur en parfymdoft, om än väldigt svag, påverkar honom. Spädbarn känner ju doften av sin mamma när de är i princip nyfödda så de har uppenbarligen bra luktsinne. Men nu ska jag inte snöa in på det, för nu har jag börjat använda lite parfym och idag köpte jag detta kit med goda Clean dofter! Nu vill jag bara ha Diors pure poison så är jag doftnöjd:) Jag har redan 5 parfymer samt dessa 4 så det skulle i så fall bli den 10e:) Men de andra flaskorna är rätt små;)
Brun utan sol, vinsten som räddade mitt bleka skinn
>
> Jag vann en subtle tanning lotion från Mary Kay i en tävling som Jessica hade på sin blogg, så nu kan jag bli lite solkysst trots att det regnar:)
>
2011-06-18
Glasiiiiigt
Hittade en jättefin t- shirt igår på pop rean. Tycker de är skitdyra annars tycker min plånbok, trots rea kostade denna t-shirt 100 kr. Men med bonus check blev det ynka 37 kr kvar, DÅ känns det som ett fynd:)
Fika
Som jag nämnt förut blir det mycket fika som föräldraledig. Igår hanns det med två olika stopp för detta och i torsdags var vi över till Jessica o Alexios och åt god lunch på Lenas Caf'e i närheten där de bor och tog hem en god äppelpaj m vaniljsås till kaffet sen, mums:)
2011-06-17
Fläder
Tänkte försöka mig på flädersaft i år igen, men är osäker på hur lika giftig fläder är kontra ogiftig? Har hört massa olika varianter för att skilja dessa ifrån varandra, men är det ngn som vet?
2011-06-16
Shoppar ALDRIG mer hos Boutique Eden, fy faan vilken skitaffär!
För ett bra tag sen köpte jag ett "pussel" liknande bräde med rörliga figurer på hos Boutique Eden på Östermalmstorg. Fick ett inplastat ex med infon om att detta var ett pussel. Småbarnsförälder som man är letar man alltid efter åldersbegränsningsinfo eller lösa delar varning, men denna hade ingen av dessa och såg dessutom ut som en produkt som inte skulle kunna vara farlig.
Tji fick vi och jösses vad otäckt det var när sånt som absolut inte får hända hände, pusslet gick sönder! Inte så att figurerna lossnade eller ngt sånt utan själva fanéeren på träbiten lossnade på en pusselbit. Denna träbit satte Z i halsen ngt riktigt rejält...
Detta hade kunnat sluta riktigt riktigt illa, jag fick nämligen inte bort den men J lyckades få den att släppa. TUR att han var hemma, hur hade det gått annars?
Jag återkopplade till Edens kundservice omgående. Och här börjar det som nu gjort mig så förbannad att jag funderar på att dra detta vidare.
En riktig urkass kundservice och kontakt! En tjej på kundservice (den enda tydligen)skriver att detta var ju hemskt trist och att de har pratat med leverantörerna och att jag ska få mina pengar tillbaka och sånt här får inte hända och bla bla. Jättebra med detta, svarar jag, men VAR är infon på hemsidan om att produkten är farlig? Det finns väl fler föräldrar där ute som köpt dessa pussel och som sitter ovetandes? Återkallar man inte produkter som kan vara så pass farliga att ngn kan dö? Detta är ju att allvarligt tillbud och de hade utan att överdriva kunnat bidragit till att Z kvävts. Det verkar man inte alls bry sig om, intresset för detta och infon om detta är lika med noll.
Jag ber via samma mail att ansvarig, VD eller Ägare kontaktar mig omgående, så här får det inte gå till! Lämnar alla uppgifter. Ingen återkommer. På flera veckor! Jag blir mer och mer irriterad och ringer till kundservice, ingen svarar. Ringer igen. Inget svar. Mailar igen och efter ytterligare ett par dagar hör tjejen av sig, hon har visst haft semester... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hur jävla urkasst får man behandla kunder? Är det en person som ska föreställa kompetent (vilket inte är fallet alls) på detta och denna går på semester så måste väl för faaan någon annan ta ärendet! Jag skrev tillbaka att jag tycker att detta har skötts under all kritik, riktigt oproffsigt och klantigt. Ingen har återkopplat, återkommit, ingen svarar när man ringer och vill man ha svar på mail får man vänta i veckor. Om man ens får svar. Hon svarar att jag ska skicka in pusslet för reklamation. Skojar människan? Tänker jag, tror hon att jag lämnar ifrån mig pusslet till henne? No way darling. Det behåller jag. Hon svarar att jag inte kan få tillbaka mina pengar förrän de får pusslet i originalplast. Jag skiter i pengarna, det var min sons liv det handlade om ju, men jag vägrar att bidra till ett företag som har så oseriös inställning till tillbud. Påpekar också att jag inte sparar plasten runt leksaker vi köper, de måste ju vara helt pantade om de tror att man sprar tunnplast runt produkter man köper!
Klargör också att jag aldrig sagt att jag inte vill visa pusslet, men däremot skicka det dit gör jag inte. Frågade förra veckan när och var jag ska komma och visa skräpet för ägare eller VD? Inget svar. Det är så jäkla oproffsigt skött och ursäkterna den här tjejerna drar är så jäkla dåliga. Hade de pröjsat pusslet hade de sluppit krig, men nu är det fasen nog! Mig har de tappat som kund och jag uppmanar även dig till bojkott, vill du stödja en kedja som mörkar fall som dessa?
Tji fick vi och jösses vad otäckt det var när sånt som absolut inte får hända hände, pusslet gick sönder! Inte så att figurerna lossnade eller ngt sånt utan själva fanéeren på träbiten lossnade på en pusselbit. Denna träbit satte Z i halsen ngt riktigt rejält...
Detta hade kunnat sluta riktigt riktigt illa, jag fick nämligen inte bort den men J lyckades få den att släppa. TUR att han var hemma, hur hade det gått annars?
Jag återkopplade till Edens kundservice omgående. Och här börjar det som nu gjort mig så förbannad att jag funderar på att dra detta vidare.
En riktig urkass kundservice och kontakt! En tjej på kundservice (den enda tydligen)skriver att detta var ju hemskt trist och att de har pratat med leverantörerna och att jag ska få mina pengar tillbaka och sånt här får inte hända och bla bla. Jättebra med detta, svarar jag, men VAR är infon på hemsidan om att produkten är farlig? Det finns väl fler föräldrar där ute som köpt dessa pussel och som sitter ovetandes? Återkallar man inte produkter som kan vara så pass farliga att ngn kan dö? Detta är ju att allvarligt tillbud och de hade utan att överdriva kunnat bidragit till att Z kvävts. Det verkar man inte alls bry sig om, intresset för detta och infon om detta är lika med noll.
Jag ber via samma mail att ansvarig, VD eller Ägare kontaktar mig omgående, så här får det inte gå till! Lämnar alla uppgifter. Ingen återkommer. På flera veckor! Jag blir mer och mer irriterad och ringer till kundservice, ingen svarar. Ringer igen. Inget svar. Mailar igen och efter ytterligare ett par dagar hör tjejen av sig, hon har visst haft semester... Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hur jävla urkasst får man behandla kunder? Är det en person som ska föreställa kompetent (vilket inte är fallet alls) på detta och denna går på semester så måste väl för faaan någon annan ta ärendet! Jag skrev tillbaka att jag tycker att detta har skötts under all kritik, riktigt oproffsigt och klantigt. Ingen har återkopplat, återkommit, ingen svarar när man ringer och vill man ha svar på mail får man vänta i veckor. Om man ens får svar. Hon svarar att jag ska skicka in pusslet för reklamation. Skojar människan? Tänker jag, tror hon att jag lämnar ifrån mig pusslet till henne? No way darling. Det behåller jag. Hon svarar att jag inte kan få tillbaka mina pengar förrän de får pusslet i originalplast. Jag skiter i pengarna, det var min sons liv det handlade om ju, men jag vägrar att bidra till ett företag som har så oseriös inställning till tillbud. Påpekar också att jag inte sparar plasten runt leksaker vi köper, de måste ju vara helt pantade om de tror att man sprar tunnplast runt produkter man köper!
Klargör också att jag aldrig sagt att jag inte vill visa pusslet, men däremot skicka det dit gör jag inte. Frågade förra veckan när och var jag ska komma och visa skräpet för ägare eller VD? Inget svar. Det är så jäkla oproffsigt skött och ursäkterna den här tjejerna drar är så jäkla dåliga. Hade de pröjsat pusslet hade de sluppit krig, men nu är det fasen nog! Mig har de tappat som kund och jag uppmanar även dig till bojkott, vill du stödja en kedja som mörkar fall som dessa?
Vandalen
När man kommer in i badrummet ser det vanligtvis ut såhär i badkaret. Zilas verkar inte kunna starta din dag utan att först ha vräkt ner alls flaskor han kommer åt på badkarskanten ner i badkaret. Låter jätteroligt:)
2011-06-15
Årets första saftning
Färdig! Årets första bryggning . Rabarbersaft som blev omdöpt till "Cias goda sommarsaft" då den smakar mindre rabarber och mer citron:) Men ändå rätt god! Ska ge bort dessa två, en annan behåller jag själv. Sen ska det bryggas åt familjen också, alla föräldrar och syskon ska få:) Ska plantera en fläderbuske i stugan så kan man få tag på fläder, min favvissmak! Funderar på att koka lite rabarberkräm också, mumsigt som tusan! Men inte ikväll, nu ska jag bara koppla av:)
Vardagslyx
Med lite mousserande ros'e! Men var inte oroliga: Det är bara 7% och jag har inte druckit allt själv;)
Tjockis
Att gå ner i vikt efter graviditeten har inte gått sådär jättebra om jag ska vara ärlig. Gick upp hela 18 kg med z och av dem är ca 5 kg kvar. Låg redan på ca 10 kg mer i vikt än vad jag ville redan innan. Hade nog trott att de extra kilona skulle rinna av eftersom som det gör för vissa men icke sa nicke, till den fagra skaran hör inte jag. Men hur svårt kan det vara, egentligen? Jo det ska jag berätta för er: SKITSVÅRT! Vem kan säga nej till tex sagolik blåbärspaj m vaniljsås? En krämig cappuchino m lite brun socker på toppen? Inte jag...vikt nedgången får vänta till efter sommaren helt enkelt :)
2011-06-11
2011-06-10
Välkommen!
Äntligen är han här! Grattis underbara S och L till er vackra lilla kille! Nu börjar den bästa tiden i livet!
2011-06-09
Den blomstertid nu kommer
Det är så underbart med sommar igen! Sol, grönska och alla dofter ! Det är så fantastiskt att få uppleva detta på heltid och njuta av dagarna ordentligt :)
Vem tar upp den nu?
Zilas tycker det är jätteskoj att slänga saker i badkaret. Det låter jättekul när det dunsar och smäller! Uppenbarligen har det intresset utvecklats och övergått till toaletten också. Hittade Zilas studsboll där nyss:)
Sommarlunch
Idag var vi bjudna på sommarlunch på Ulriksdals wärdshus av jobbet. Vilket underbart ställe! Hit kommer jag gå igen. Var precis den där romantiska miljön och lugnet som jag älskar! Z var med (var egentligen en jobblunch) och var inte alls sitt bästa jag. Man kan ju inte vara på topp jämt tänkte han och hällde därefter ut vatten över halva världen, skrek en smula, kastade ost på golvet och avslutade showen med att sätta knäckebröd i halsen. Jag var rätt lättad när lunchen var över:) Fick ett presentkort på böcker och jag införskaffade genast 4 pocket. Älskar ju att läsa men när har man tid numera? Blev den omtalade boken om kungen, varför gråter inte Emma, något med en igelkotte och du och jag farsan. Hann med att shoppa lite annat också i Bromma blocks. Kvällen avslutades med fortsatt renovering o städning i gamla radhuset. Har aldrig varit så rent och fint som nu:)
2011-06-06
Komplimanger
Jag är så fånig mrn vad glad man blir över folk som säger snälla saker till en själv eller z. Numera drar z till sig alla komplimanger och han gör det med bravur! I dag stannade en kvinna johan för att säga att Zilas som han hade på armen var så otroligt söt o fin. Kul att fler än vi föräldrar tycker det;)
Förskola
Efter sommarens ledigheter kör jag igång på heltid på jobbet. Det innebär att z ska börja dagis:) Vi har fått en plats på ett av två dagis inom krypavstånd härifrån, känns jättebra. Den 18 e aug smäller det, då är vårt lilla troll ingen bebis längre...
Hojjar
Zilas fick en cykel av mormor och morfar i födelsedagspresent. Nu har vi byggt ihop den och det verkar vara riktigt spännande att sitta och åka i denna:)
Alla vägar bär till Rom
Nu är vi hemma min mamma och jag efter en underbar och samtidigt händelserik resa till Italien och Rom. Verkar alltid hända ngt när den staden är inblandad!
Åkte onsdag em och det var SÅ jobbigt att säga hej då till mina killar! Zilas skulle åka med Johan men blev ledsen och kastade sig runt halsen på mig och vägrade släppa när han insåg att jag inte skulle med :( Fy vad det blev jobbigt, han tittade på mig med tårarna rinnande under hela tiden hissdörren stängdes och de åkte iväg. Kvar stod en ledsen mamma med blöta kinder:( Men jag hann inte tänka så mycket mer på det, straxt bar det av till Arlanda och Rom! Första ggr jag varit borta från Z mer än dagtid! Vi mellanlandade i Amsterdam och där märker mamma att hennes pass är borta! Det gick dock att komma vidre till Rom utan större bekymmer tack vare körkortet hon hade med sig. Vi kommer till ett stilla natt-Rom och hamnar på ett bra hotel nära colosseum.
Dag 1 var det fullt ös på Roms gator. Allt stängt och avspärrat. Inga t banor var öppna, inga bussar gick, för det var tydligen någon form av nationaldag! Avspärrningarna var enorma och omvägarna för att komma dit man ville likadana... Vi hann iaf knata runt och se massor: colosseum, spanska trappan, fontana di trevi, forum romanum, st peterskyrkan osv. Hade toppenväder hela resan med ca 30-35 grader men första dagen kom en regnskur. Mamma hade regnkappor i genomskinlig plast som vi drog på oss och jösses vad folk glodde på oss! Vi sket i att vi var i modelandet och trotsade modelagen;)
Blev en del cappuchino och vin och pizza och pasta under vistelsen och även efter detta oväder, dock inte allt på en gång:)
Dag två blev det shopping och busstur och det var jättelyckat! Varmt som attan! Åt glass och hade det bra!
Lördag= hemresedag. Strosade och shoppade en del. Nu har vi viner, pasta och parmesan hemma:)
Åkte tidigt för att lösa passfrågan på flygplatsen. Gick utan pass, smidigt! Allt gick bra och jag som är lite flygrädd kunde slappna av tyckte jag, när vi lämnade Amsterdam och närmar oss landning hemma i trygga Sverige.
Ngt är dock konstigt, jag som sitter vid fönstret ser att vi mest cirklar runt i samma område. Noterar det och får straxt efter veta att det är fel på vingarnas bromsfunktioner. De gör ytterligare ett försök på 15 min att fixa detta. Knäpptyst i planet. Inte ett pip någonstans. Alla är på helspänn. Visst går det att fixa?
Men det gör det inte. Piloten meddelar allvarligt att det innebär en variant som jag senare får veta är en high speed landning. De har tillkallat assistans på marken med brandbilar och akutteam. "-Varför då", tänker jag. Ska vi krascha? Kan planet explodera? Vad fasen är det han sitter och säger? Händer detta verkligen? Kan inte tänka klart.
Mamma säger två ord när piloten meddelar detta: Inte bra. Sen säger hon: Nu blir jag riktigt orolig.
Jag är inte riktigt orolig. Jag är riktigt jävla skiträdd! Varenda cell i kroppen vrider sig av rädsla. Klump i magen och ont i hjärtat. Vad fan ÄR det han säger? Livrädd. Livrädd. Pisspisslivrädd.
Ska jag dö nu? Jag undrar. Tänker på Zilas. Han vet väl att jag älskar honom? Vill så gärna smeka hans lena kind. Få honom att skratta och hålla hans lilla hand igen. Måste få säga hej då iallafall!
Jag tänker på Johan. Får man sms:a? Stör det kanske? Måste ju säga att jag älskar honom och Zilas! Att vara stark och ta hand om Zilas. Vet inte vad jag ska tro. Men man har ju hört hur flygplansstrul brukar sluta.
Eller överlever jag detta? Känns som hela kroppen skakar men benen på golvet är stilla. Handen darrar dock ordentligt. Håller i mig. Känns bättre så även om det inte hjälper ett skit egentligen.
Vi har ju tittat på solnedgången från fönstret! Känns helt absurt nu. Försöker ändå titta ut och inte tänka. Inte tänka inte tänka inte tänka. Försöker andas lungt och stilla, känner att jag håller på att flippra ur.
Vi går ner för landning och det skakar och jag förstår att det är själva landningen och sekunderna efter som är avgörande. Ser brandbilarna från flygplansrutan, de tar det lugnt. Vi landar i hög fart och ganska gumpigt men vi har landat! Inga sirener! -"Då gick det!" Tänker jag.
Piloten berättar att vi har överlevt (nej, det gör han inte, men det är det enda jag hör) och avslutar med att önska oss en trevlig vistelse i Sthlm och att de hoppas att vi vill flyga med dem snart igen. _"-Skojar han? " tänker jag. "-Aldrig"!
Vet inte pådraget utanför planet så jag sms:ar J att vi är ok. Jaha, svarar han ungefär. Förstår att detta bara varit för oss och att ingen utanför allt vet ngt.
J och Z väntar på oss vid ankomsten och jag som behöver min son får inte en blick, han kastar sig runt halsen på mormor. Markeringen är hur tydlig som helst: -"Du följde inte med sist, jag ville inte att du skulle lämna mig men det gjorde du". Han får vara hur grinig som helst, vet att det är övergående och mycket riktigt, i bilen på väg hem är jag förlåten och han "berättar" allt roligt som hänt när jag varit borta.
Läser sen att det är ca 25 plan som drabbas av liknande fel per år. Tydligen i ett spann bland ca 250000 (minns inte exakta siffran) starter och landningar! Det jag har varit med om är alltså mkt ovanligt och det är tur det, jag har nog aldrig varit så skraj!
Men nu sitter jag här i tryggheten och funderar på vad jag lärde mig av detta. Varje jobbig situation lär oss ju ngt om oss själva och jag har lärt mig att varje liten sekund av livet är dyrbar.
Var rädda om er!
Åkte onsdag em och det var SÅ jobbigt att säga hej då till mina killar! Zilas skulle åka med Johan men blev ledsen och kastade sig runt halsen på mig och vägrade släppa när han insåg att jag inte skulle med :( Fy vad det blev jobbigt, han tittade på mig med tårarna rinnande under hela tiden hissdörren stängdes och de åkte iväg. Kvar stod en ledsen mamma med blöta kinder:( Men jag hann inte tänka så mycket mer på det, straxt bar det av till Arlanda och Rom! Första ggr jag varit borta från Z mer än dagtid! Vi mellanlandade i Amsterdam och där märker mamma att hennes pass är borta! Det gick dock att komma vidre till Rom utan större bekymmer tack vare körkortet hon hade med sig. Vi kommer till ett stilla natt-Rom och hamnar på ett bra hotel nära colosseum.
Dag 1 var det fullt ös på Roms gator. Allt stängt och avspärrat. Inga t banor var öppna, inga bussar gick, för det var tydligen någon form av nationaldag! Avspärrningarna var enorma och omvägarna för att komma dit man ville likadana... Vi hann iaf knata runt och se massor: colosseum, spanska trappan, fontana di trevi, forum romanum, st peterskyrkan osv. Hade toppenväder hela resan med ca 30-35 grader men första dagen kom en regnskur. Mamma hade regnkappor i genomskinlig plast som vi drog på oss och jösses vad folk glodde på oss! Vi sket i att vi var i modelandet och trotsade modelagen;)
Blev en del cappuchino och vin och pizza och pasta under vistelsen och även efter detta oväder, dock inte allt på en gång:)
Dag två blev det shopping och busstur och det var jättelyckat! Varmt som attan! Åt glass och hade det bra!
Lördag= hemresedag. Strosade och shoppade en del. Nu har vi viner, pasta och parmesan hemma:)
Åkte tidigt för att lösa passfrågan på flygplatsen. Gick utan pass, smidigt! Allt gick bra och jag som är lite flygrädd kunde slappna av tyckte jag, när vi lämnade Amsterdam och närmar oss landning hemma i trygga Sverige.
Ngt är dock konstigt, jag som sitter vid fönstret ser att vi mest cirklar runt i samma område. Noterar det och får straxt efter veta att det är fel på vingarnas bromsfunktioner. De gör ytterligare ett försök på 15 min att fixa detta. Knäpptyst i planet. Inte ett pip någonstans. Alla är på helspänn. Visst går det att fixa?
Men det gör det inte. Piloten meddelar allvarligt att det innebär en variant som jag senare får veta är en high speed landning. De har tillkallat assistans på marken med brandbilar och akutteam. "-Varför då", tänker jag. Ska vi krascha? Kan planet explodera? Vad fasen är det han sitter och säger? Händer detta verkligen? Kan inte tänka klart.
Mamma säger två ord när piloten meddelar detta: Inte bra. Sen säger hon: Nu blir jag riktigt orolig.
Jag är inte riktigt orolig. Jag är riktigt jävla skiträdd! Varenda cell i kroppen vrider sig av rädsla. Klump i magen och ont i hjärtat. Vad fan ÄR det han säger? Livrädd. Livrädd. Pisspisslivrädd.
Ska jag dö nu? Jag undrar. Tänker på Zilas. Han vet väl att jag älskar honom? Vill så gärna smeka hans lena kind. Få honom att skratta och hålla hans lilla hand igen. Måste få säga hej då iallafall!
Jag tänker på Johan. Får man sms:a? Stör det kanske? Måste ju säga att jag älskar honom och Zilas! Att vara stark och ta hand om Zilas. Vet inte vad jag ska tro. Men man har ju hört hur flygplansstrul brukar sluta.
Eller överlever jag detta? Känns som hela kroppen skakar men benen på golvet är stilla. Handen darrar dock ordentligt. Håller i mig. Känns bättre så även om det inte hjälper ett skit egentligen.
Vi har ju tittat på solnedgången från fönstret! Känns helt absurt nu. Försöker ändå titta ut och inte tänka. Inte tänka inte tänka inte tänka. Försöker andas lungt och stilla, känner att jag håller på att flippra ur.
Vi går ner för landning och det skakar och jag förstår att det är själva landningen och sekunderna efter som är avgörande. Ser brandbilarna från flygplansrutan, de tar det lugnt. Vi landar i hög fart och ganska gumpigt men vi har landat! Inga sirener! -"Då gick det!" Tänker jag.
Piloten berättar att vi har överlevt (nej, det gör han inte, men det är det enda jag hör) och avslutar med att önska oss en trevlig vistelse i Sthlm och att de hoppas att vi vill flyga med dem snart igen. _"-Skojar han? " tänker jag. "-Aldrig"!
Vet inte pådraget utanför planet så jag sms:ar J att vi är ok. Jaha, svarar han ungefär. Förstår att detta bara varit för oss och att ingen utanför allt vet ngt.
J och Z väntar på oss vid ankomsten och jag som behöver min son får inte en blick, han kastar sig runt halsen på mormor. Markeringen är hur tydlig som helst: -"Du följde inte med sist, jag ville inte att du skulle lämna mig men det gjorde du". Han får vara hur grinig som helst, vet att det är övergående och mycket riktigt, i bilen på väg hem är jag förlåten och han "berättar" allt roligt som hänt när jag varit borta.
Läser sen att det är ca 25 plan som drabbas av liknande fel per år. Tydligen i ett spann bland ca 250000 (minns inte exakta siffran) starter och landningar! Det jag har varit med om är alltså mkt ovanligt och det är tur det, jag har nog aldrig varit så skraj!
Men nu sitter jag här i tryggheten och funderar på vad jag lärde mig av detta. Varje jobbig situation lär oss ju ngt om oss själva och jag har lärt mig att varje liten sekund av livet är dyrbar.
Var rädda om er!
2011-06-05
Cool Guy
Zilas tycker kanske som sin mor att solglasögon är skitsnyggt men väldigt obekvämt. Han rycker av sig dem direkt men ibland hinner man fota innan:)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)