Årskrönika 2010

Detta har varit året då allting av vikt hände oss. Det är absolut det bästa året i mitt liv. Ohotat och tveklöst.

Jag har fått 7 underbara månader med min son som fyller varje del av mig med positiv energi och värme. Jag kan lyssna på hans kluckande skratt i evigheter och jag saknar honom varenda minut vi inte är tillsammans. Han är min andra halva och jag älskar honom så ändlöst och fantastiskt mycket. Han är mitt allt.


Sen har jag gift mig med en underbar man. Min snälla, godhjärtade,snygga, omtänksamme och oändligt älskade Johan. Hur kunde jag ha sån tur att just jag fick just dig? Du känner mig innan och utan och vårdar mig ömt och håller alltid en skyddande arm runt mig när det "blåser" och du står alltid beredd att fånga mig när jag faller. Jag älskar dig Idag Imorgon och föralltid. I våra vigselringar står det Futurum nobis est och det är verkligen så jag känner. Framtiden är vår!

Nästkommande år blir också händelserikt. Ny arbetsgivare, Nytt boende, Bröllopsresa, Zilas börjar på dagis och jag ska ta mig själv i kragen och sköta hälsan bättre. Hoppas på det bästa.

Förutom mitt nyårslöfte att sköta hälsan så lovar jag att köpa Situation Stockholm så ofta jag kan, gör det du också!!!!

GOTT NYTT ÅR!!!!

Bebisteater

Det nya året ska jag och Zilas inviga med en bebisteater! Lät lite kul och Zilas är i den åldern då allt som händer är jättespännande, så det tror jag kan vara lite roligt för honom. Vad tror ni? :

https://nortic.se/customer/index.html?event=7727064&siteLanguage=svoch

Annars börjar ju mitt hälsosamma liv efter nyår. Slut på alla dåliga ursäkter för då är det träning, bra mat, dricka mycket vatten, vara ute mycket och sova mer som gäller. Målet är en vikt på 60kg, borde vara rätt rimligt utan hysteriska åtgärder.

Nu är det lunchdags, sen ut och prommenixa:)

Rea!!!!

Det finns dem som hellre betalar fullt pris för ett plagg som troligen kommer på rea (jo, man kan känna sånt på sig;) och sen struntar i att gå på stan under mellandagsrean, allt för att undvika all hysteri runt just mellandagsrean.

Sen finns det bevisligen fler som jag som tycker det har en viss charm att göra fynd och kap trängseln till trots :) I år är rean dock urdålig och jag upplever den inte alls lika hysterisk som vanlig. Vilket iof är tur eftersom jag:

1 Är mammaledig och därmed inte har samma plånbok som annars
2 Numera alltid har barnvagn med mig till alla icke föräldrars stora fasa

Har dock lyckats göra en del kap, de flesta till Zilas. Lindex som är min absoluta favvorit när man pratar barnkläder med kvalité i rimlig prisklass hade massa fina byxor, bodys och koftor till Zilas. Pop har ju underbara kläder men är så hysteriskt dyra,hur kan en liten jeansskjorta kosta 275kr??? Sjukt...
Ska man köpa mammakläder och som sagt barnkläder är rean toppen. Förra året fick jag investera i gravidkläder och amningskläder och lite barnkläder så jag hade hoppats på att få göra lite fynd i år på vanliga kläder. Det jag har hittat hittills till mig är en scarf, en jacka, lite smycken, 4-5 koftor och en klänning.

Nu ska jag dricka lite god glögg och virka lite fler mormorsrutor till nästa virkprojekt:)

Vilken underbar jul!

Nu är det bara 6 min kvar på årets julafotn. Den mest speciella någonsin för i år är Zilas med och firar =) Han slår förståss alla oss andra i julklappsligan, men med all rätt! Han har charmat oss alla så det är han värd. Jag har också fått jättefina julklappar. I år fick jag dessutom allt jag önskat mig (låter som att det var jättemycket men det var det inte :)

Blir så glad av att man fortfarnde får ngt för jag hör till dem som älskar just julklappar, både att få men faktiskt (tro det eller inte) mest att ge. Vill ni veta vad jag fick? Okejrå, eftersom ni tjatar ;)

Då fick jag bla:
* Liten läselampa att ha på böcker. Toppen nu när vi har Zilas för mig som är bokmal och inte vill ha tänt när han sover.
* Ansiktsscrubb från Vichy.
* Deal för 500 på groupon
* Vinterjackebidrag
* Spagrej på centralbadet
* Trisslott
* Halsband m klocka
* Ring
* Presentkort på village
* Termometer så vi vet hur kallt det är ute.
* Biljett till Hair
* Asiatiska ljuslyktor som man skickar upp i luften.
* Bidrag till skrivare

Har nog glömt en hel del men jag är helt färdig efter julfirande på två olika ställen med 17 mils avstånd. Dock har vi haft en fantastisk jul med släkt på bägge sidor. Men nu är tomtemor trött så nu är det dags för sängen. GOD JUL därute:)

Julfest

Förra veckan hade vi julfest på jobbet. Förut ingick vi i LRF -koncernen men under min mammaledighet har vi blivit sålda till ett investmentbolag som kampradkoncernen driver.
Trots att vi inte längre tillhör familjen LRF så fick vi alltså vara med på deras julfest i år. Jag tog en kort paus från mammalivet och piffade till mig lite och pulsade iväg lite trött och sliten.

Min tanke var att jag skulle "smita in" lite obemärkt på avdelningen och vara med på förfesten som vi och vårat fd systerbolag fixat, men det gick inte så bra. Jag hann i princip bara sätta min fot på avdelningen så börjar folk tjoa "-Kolla vem som kommer"! "-Ciiiiiiiiaaaa!" -"Wiiiiiiiii"! Och busvissla och tjoa och alla ropar -"Hej gumman!" och -"vad kul att du är här". Jag blev alldeles paff och tårarna började nästan rinna av detta välkomnande och motsagande, var så jädra roligt att folk blir så glad över att man kommer! Jag har de absolut bästa arbetskollegor man kan ha, de fick mig att börja smålängta tillbaka till jobbet igen:)

Åh då vet man, att snart är det jul!

Jag hör till dem som älskar julen. Jag kan fortfarande komma ihåg pirret i magen när julafton närmade sig. Julmusik. All snö. Allt mamma gjorde för att få det mysigt och trevligt. Apelsinerna med nejlikor. Stora pepparkakshjärtan med röda band i att hänga i fönstret. Doften av glögg. Att klä granen dagen före julafton. Pappas provsmak-köttbullar kvällen innan julafton (jag gillar inte skinka så jag har alltid fått provsmaka köttbullar istället:). Jag minns mammas lussekissar och glögg och romerska bågar framför Kalle anka.
Gud vad jag kan längta efter att få vara lite igen då, just när julkänslan kryper sig så långt in under huden som den bara kan. Att bara få flyta med och slippa dela sig i tusen delar för att hinna allt man själv vill och ska göra samtidigt som man ska fira med släkt på bägges sidor. Missförstå mig rätt, jag är otroligt lyckligt lottad som har två familjer som vill fira med oss, men det skulle också vara skönt att slippa vara den som flänger runt.

Men liten blir jag aldrig igen och de år som gått får vi ju inte tillbaka, utan mitt mål nu är att Zilas ska få känna samma pirr i magen dagarna innan jul. Att han ska få jultraditioner som hänger kvar i hjärtat för alltid framöver med goda minnen av värme, skratt, dofter, paket och allt annat som hör julen till.

I år är det första året för mig och Johan som föräldrar och nu börjar en spännande tid för nu vill jag göra det mysigaste och bästaste för Zilisen, för hur det än är så är väll julen egentligen barnens högtid :)

Nära döden

Igår morse var varken jag eller Johan våra mest charmerande jag. Zilas bråkade i pincip konstant från midnatt fram till 06.45 ungefär, då blir man inte så himla trevlig kan jag säga. Har nog aldrig varit så trött tror jag, därmed inläggets rubrik:)!

Så under gårdagen tog vi det väldans lugnt. Skulle ut och gå lite men plogbilen hade glömt oss i trädgårdsstaden så det var ett helvete att försöka dra vagnen genom 1 dm nysnö, jäklar vilket träningspass! Vi tog en ur förbi affären och gick in på biblioteket för första ggr på säkert 15 år!!! Lånade en virkbok bla, längtar efter att få sätta igång:)

På kvällen var jag och mamma med Zilas på babysim. Hoppades på att han skulle bli uttröttad och i natt vaknade han "bara" vid tolv igen, sen sov lillskiten till 06.30! Var vaken en timme och pratade lite med min borste och min kudde, sen somnade han och sov till 09.30. GUD VAD SKÖNT!!! Behövde den sömnen kan jag säga:)

Här kommer lite bilder, ha en härlig fredag:)

Igår

Igår var det en händelserik dag på olika sätt. Jag hade bokat massage och var lite halvstressad och fullt fokuserad på SL´s hemsida och hur jag skulle ta mig dit när jag hör en mjuk duns. Zilas har ramlat ner från soffan! Gick så jäkla snabbt. Som tur är har vi en låg soffa och han hamnade på mattan på mage så han slog inte i huvudet och det snyftades lite en kort sekund, sen var det bra. Men man blir livrädd som förälder. Har fortfarande dåligt samvete över att jag inte hade bättre koll.

Som tur var hände lite roligt ockås. Jag vann en tävkling på FB och familjesmycken.se! Man skulle skriva kärleksbudskap som betyder ngt för en och jag hade som vanligt massor av alternativ coh så vann mitt och Johans motto då vi gifte oss: "Idag, Imorgon Föralltid". Blev jätteglad, jag vinner ju aldrig!! Så nu ska de göra ett smycke av detta som jag får. Jättekul :)

På kvällen åkte jag iväg på massage och det var hur skönt som helst. Har haft väldigt ont i ryggen sedan Zilas föddes, beror ju förstås på att jag bär tungt hela dagarna (ca 9kg närmare bestämt:) och tränat noll, men enligt massören kunde det även avhjälpas med stretching. Så han började med en stretch övning som gjorde så hysteriskt ont att jag trodde jag skulle gå av! Tur att det väntade en timmes härlig massage efter det :)


När massagen var klar skulle jag och J åka oh hämta massa flyttkartonger. Jag gick till Mc donalds och väntade på att han och Zilas skulle komma in till stan och det var väldigt roande att bara iaktta folk.
Under den halvtimme jag satt där hann:

En kille gå förbi i kjol.

En annan lustig kille sprang ut och in och skulle röka hela tiden. Han var inne max en minut innan han gick ut och tände en ny cigg. Han var klädd i kängor, jääääääätestora byxor som han höll uppe med hjälp av en slips. På huvudet hade han en vit pälsmössa. Dessutom var han på pickalurven så han såg urlustig ut där han stod.

Mitt i allt travar han som är ansvarig för terroristutredningen via SÄPO in och bestället ngt att äta.

De var de snabbaste och mest varierande 30 min på länge:)

Idag är det julfest på jobbet. Jag är dödstrött efter ett par veckor med en omöjlig kille som inte vill sova ordentligt på nätterna men ska försöka gå en liten stund ändå. Roligt att träffa alla.

Lusse Lelle

Igår var det Lucia. Här hemma tittade jag och Zilas på luciatåget på tv och drack glögg (ja jag då, inte Zilas;) åt lussekatt och pepparkakor. Vi tog det jättelugnt hela dagen och jag bakade ut Herman (en surdegskaka) så det doftade mjuk pepparkaka i hela huset.

På em gick vi ut lite, Zilas åkte pulka och jag prommenerade. På kvällen kom mormor förbi och gosade med vår lilla lussebulle :)

Jag hade kunnat bidra till något bra men så blev det inte...

Det är vinter i Stockholm. Här hemma ligger snödrivorna vita och det knarrar under skorna precis så som det ska någon vecka innan jul. De små radhusen i området utstrålar värme med sina julstjärnor och ljusstakar. Många har fina ljusdekorationer ute som ser trevligt och inbjudande ut.

Jag har varma kläder som värmer min kropp och jag har mycket kärlek omkring mig som värmer min själ. Det ginstrar och glimmar och är så vackert.

En kväll då idyllen ligger som ett täcke över stan ska jag iväg och fira en vän på hennes födelsedag. Jag passerar Kungsgatan och mörkret har lagt sig och det blåser en kylig vind som letar sig in under alla varma kläder.

Och då ser jag honom. Han sitter där, men han syns inte. Ingen ser. På en tunn pappkartong. Lutar sig mot en husvägg. Blicken ner i marken och knäna uppdragna mot kroppen för att hålla undan så mycket han kan av kylan.

Jag hajjar till. För jag inser att det är en människa som sitter där. En som hade kunnat vara du eller jag. I en tunn höstjacka sitter han där. Ensam. Mitt på Kungsgatan i vår huvudstad bland ett myller av människor men så oändligt ensam. Ingen bryr sig, ingen reagerar. Skulle någon sakna honom om han försvann?
När frågade någon honom hur han mådde sist?

Men jag har brottom. Är redan sen. Jag passerar ovanför honom. Noterar att ingen ger honom en blick ens. Men jag såg honom. Jag såg. Och jag går förbi. Fega, stressade, jäktade jäkla jag som har allt för att överleva och må bra går förbi! Hinner inte dela med mig. Hinner inte fråga hur det är. Vågar inte stanna och prata. Behöver du ett par varma vantar? En halsduk? Mössa? Ta mina, jag har tusen hemma! Han har ingen. Varför gav jag bara inte honom mina? Köpte en varm kopp kaffe? Jag har ju allt och han hade inget, hur kunde jag bara gå förbi?

Jag såg dig men låtsades inte om dig. Förlåt mig min feghet, jag ska försöka ta mod till mig att aggera annorlunda nästa gång...

En helg i december

En vanlig helg i december kan se ut såhär:

Fredag: Ut och promenera med Zilas i solskenet. Uträtta lite ärenden. Fixa till sig lite inför kvällens AW och födelsedagsfirande.

Lördag: Tanken är att vi ska komma ut tidigt och åka pulka med Z. Ta en promenad till Kista och lämna Zilas till farmor som ska vara barnvakt medan vi går på bio. Köpa försenad 30-års present till T. Sen skulle jag behöva klippa mig. Avslutar dagen med en mysig hemmakväll i lugn och ro med "så mycket bättre".

Söndag: Babysim på fm och sen brunch på angle med T och M .

Mellan allt detta ska vi hinna sätta upp julbelysningen ute, åka med grovsopor, städa, tvätt och grejja:)

Trevlig helg!

Alternativt bloggande

Idag orkar jag inte skriva ngt så ni får titta på fina bilder istället:

Zilas bästa vän heter Baloo och nu har Baloo fått låna Zilas mössa som han vill ha tillbaka:


Gröt är mumma!:


Älskar att sova med pappa:


Having a bad hairday:)


Läsa läsa läsa läsa:


Min sköna nallemössa:


Mammas sockernos:


Sötaste lillfisen i världen:

Åka pulka (och kundkorg...)

I förrgår tog jag på Zilas ordentligt, smörjde in hans kinder med skyddande salva och satte honom i hans nya pulka och gick upp till ICA för att handla ingredienser till lussebullar. Med vantar, mössor, tjocka kläder, pulka med fårskinnsfäll drog jag iväg med honom. Han såg ut som en liten michellingubbe:)

Väl framme hade jag inte riktigt tänkt på hur jag med mina två armar skulle kunna bära både Zilas som i sin overall är rätt "otymplig", pulka, skinnet och sen handla så jag löste det genom att sätta Z i en kundkorg som går att dra och hepp så fick han en liten "vagn" och jag kunde handla:) Var väldigt väldigt poppis bland både kunder och personal för övrigt:) Nu ser han väldigt hoptryckt ut i korgen på bilden men det var han inte i verkligheten utan det fanns bra med plats:



På vägen hem passade jag på att fota den jättefina regnbågen som lite oväntat dök upp. Vacker va?:

Tomten är här!

Häromveckan började vi förbereda för årets julkort. Vanligen brukar jag göra mina egna kort och skicka men i år ska Zilas få pryda dessa.

Det var inte helt enkelt att få en glad tomte på korten för det är tydligen inte jätteroligt att posa i en kvart iförd tomtedräkt och luva (hua!) men tillslut fick vi en del toppenbilder, varav bilden på bloggen är en. Dock inte samma som trycks på julkorten :)

Visst är han fin? <3