Dan före doppare dan...

..har jag spenderat hos farmor. Hon är närstan 90 (höll på att skriva 900.....) år och fullt klar i knoppen. Trots att det är svinkallt hemma hos henne (så man måste ha tossor på sig för att inte frysa fötterna av sig!) så gillar jag att vara där.

Det är samma procedur varje gång man kommer, en genomgång av vad som hänt avlägsna släktingar till mig uppe i Kivijärvi som jag knappt känner till, vilka blommor som dött och vilka som blommat.
En kvart vigs åt att titta på alla nya vykort hon fått av nära och kära och på bilder av barnbarnsbarnen. Kaffe dukas fram med bullar och kakor, känner på mig att hon helst vill lägga fram minst 7 sorters olika, men jag säger stopp när det börjar närma sig 4...

Sen pratar vi om landet i Hälsingland och huset där som farmor och farfar haft men som min kusin köpt och renoverat om till oigenkännlighet för mig, mitt barndoms lantställe utan vatten och med slitna möbler men med massor av värme och mys är nu toppmodernt med indraget vatten och ett nybyggt loft. Jag berättar för farmor att jag vill ha mattan som alltid låg i hallen där och hon fnissar och säger att hon ska säga till kusinen så jag får den.

Sen kryper verkligheten ikapp, jag måste åka, har ärenden att göra, hus att städa, kläder att tvätta, och hinner jag måste jag jobba lite. Funderar på vad jag blivit, vad jag har gjort av mig själv, en sönderstressad individ som inte ens har tid att besöka sin farmor oftare...
Jag bestämmer mig i bilen hem att nu är det dags att ändra riktning, nu får det bli skärpning på mig.

Och med det känner jag mig ganska nöjd, jag tror att denhär julen kommer att bli riktigt bra den också.

God Jul!

Titta han lyssnar!

Gud vad jag är less på att förklara saker och ting för folk!

Tänk vad mycket enklare det skulle bli om folk slutade att säga att de begriper saker de inte alls fattar! Tänk om folk lyssnade klart på instruktioner innan de sa: "jaja, det där vet jag" och sen ändå gjorde precis det man berättat att de inte ska göra.

Mitt jobb verkar gå ut på att tala om för folk hur de ska göra för att allt ska bli rätt, så de kan göra precis tvärt om, är det av idioti eller dumhet?

Suck.....

Jul jul, strålande jul...?

Juletid, julefrid, julstjärnan lyser i fönstret.
Julemys, juleljus, julris i krans på dörren.
Men varför infinner sig inte dendär julkännslan?

Ingen snö, ingen tid, stress och hysteri.
Inga julklappar, julkort, när ska jag hinna???

It takes a fool to remain sane

Så vad går livet ut på?

Efter ett par glas vin sätter filosofen i mig igång och pratar, hon vill göra sig hörd, vill synas, vill finnas. Hon lyssnar på alla utom sig själv och tycker att livet är allmänt obegripligt och krångligt. En krispig sallad av vänner och relationer, men är det inte dags att släppa den hand som håller din hårt, hårt?

Jag kräver ingenting av dig, det är din rätt att älska mig, det är din tur att vara modig.