Det börjar med en brunch och slutar med ett stort hål i plånboken.
Tänk er: En solig lördagförmiddag, jag är utsövd, ledig och hemma, obokad halva dagen, alla delar ovanliga. Vaknar upp och vill ha frukost lagad. Vill bara kunna gå och plocka vad jag vill ha. S känner likadant och det blir en brunchbuffé. -195kr
Promenerar upp mot Hötorget och slinker in på elgiganten. En såndär Epilator säger alla ska vara så bra, köper en: -350 kr
Släntrar vidare mot Åhléns, har blivit nyfiken på mineralsmink och känner att jag måste prova. S är övertygande och jag hittar förstås ngt smart sett och får dessutom en ögonskugga och läppglans på köpet:
-999kr
S har fått nys på ett unikt erbjudande i västermalmsgallerian: 15% på Sabo. Kommer dit och blir ännu mer exalterad: 15% på alla Sabosmycken, köper man 2 hängen får man dessutom ett armband gratis! Medan vi väntar på att få betala ser jag det, halsbandet med stort H, designat av bjorg och med texten "You had me at hello"- min favvoritfilmreplik! Måste bara ha. Går därifrån lycklig lycklig men -1888kr fattigare.
Slutnota: ca -3500 kr
Slutkänsla: Lycka
2008-08-31
2008-08-28
Love you looooong time..
and long time no seeing!
Det måste ha varit ett tag sedan jag skrev här, lyckadesglömma bort både adressen hit och inloggningen, det börjar bra.
Men så är det ju snart höst. Man kan skylla allt jobbigt på hösten verkar det som. Våren och sommaren har rusat förbi och nu står han där, hösten, med en lång tjock brun kappa och blåser med sin illaluktande andedräkt en vind av förmultnelse och kyla och fukt innanför huden. Han tömmer de bägare som under sommaren har fyllts med vatten och låter dem droppa ner från mörka himlar, han drar sin kappa tätare om sig och huttrar så det dånar.
Och endå så är hösten min absoluta favvoritårstid. Den är oslagbar. Jag blir oerhört lycklig av så enkla saker som att hoppa i lövhögar en solig höstdag, eller att sitta på ett café med en god vän och dricka cappucino och möta de glittrande blickar från de människor som kommer in från kylan med äppelröda kinder och ett stor leende på läpparna. Eller att andas in den tysta, spröda, svala och klara luften djupt ner i lungorna. Att kyssa kalla läppar. Att hålla i ett blad som drar sig tillbaka, som sakta håller på att somna in. Underbart....
Det måste ha varit ett tag sedan jag skrev här, lyckadesglömma bort både adressen hit och inloggningen, det börjar bra.
Men så är det ju snart höst. Man kan skylla allt jobbigt på hösten verkar det som. Våren och sommaren har rusat förbi och nu står han där, hösten, med en lång tjock brun kappa och blåser med sin illaluktande andedräkt en vind av förmultnelse och kyla och fukt innanför huden. Han tömmer de bägare som under sommaren har fyllts med vatten och låter dem droppa ner från mörka himlar, han drar sin kappa tätare om sig och huttrar så det dånar.
Och endå så är hösten min absoluta favvoritårstid. Den är oslagbar. Jag blir oerhört lycklig av så enkla saker som att hoppa i lövhögar en solig höstdag, eller att sitta på ett café med en god vän och dricka cappucino och möta de glittrande blickar från de människor som kommer in från kylan med äppelröda kinder och ett stor leende på läpparna. Eller att andas in den tysta, spröda, svala och klara luften djupt ner i lungorna. Att kyssa kalla läppar. Att hålla i ett blad som drar sig tillbaka, som sakta håller på att somna in. Underbart....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)