Krig

Vi sitter tillsammans min lilla familj och jag och äter frukost i lugn och ro en solig söndagsmorgon som denna. Vi skrattar åt vår roliga och underbara lilla trollunge samtidigt som ett nytt krig pågår på en annan del av jordklotet. Här mår vi bra och känner oss trygga, men hur många civila i Libyen har förlorat sin lilla son nu? Sin make? Sin fru? Sin familj? För även om man bombar mot militära mål så lär det drabba oskyldiga civila.

MEN sen så är det ju svart på vitt att den mannen är en hemsk ledare och maktmissbrukar över sitt eget folk. Så hur ska man annars nå denna fullständgt livsfarlig ledare som Khadaffi är?

Men så tänker man också: En galning som han ger sig inte utan strid, var kan han tänkas hämndagera? Det pratas om medelhavet, kommer han att kunna ta sig dit?

När man följer händelseutvecklingen kring detta och andra politiska och religiösa konflikter i världen känner jag mig så otroligt tacksam för att få leva och bo i Sverige: I demokrati, i ett land med valfri religion utan extremism, ett faktiskt jämförelsevis väldigt jämnställt samhälle där de flesta olikheter är accepterade.

Hoppas att morgondagen blir ljusare och att alla människor får uppleva ett liv i lugn och ro utan krig och förtryck...